Språkstörning och språkligt tillgängliga lärmiljöer

Plats

Så här tycker några av våra tidigare deltagare från våra konferenser:

”Tack för en fin konferens digitalt!”

”Första konferensen som jag deltagit på under senare år som varit så genomtänkt och inspirerande. Tack!”

”Bra blandning av teori och praktik, dvs tips på hur man konkret kan jobba med elever med språkstörning.”

”Jag upplever att jag alltid är nöjd med konferenser hos er. Alltid bra föreläsare, alltid välorganiserat. Superbra!”

”Som alltid mycket proffsigt och välplanerat.”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Konferensprogram dag 1, den 11 februari 2027

08.30-09.00 Registrering för deltagare på plats

09.00-09.05 Välkommen till konferensen

09.05-09.50 Språkstörning och andra samtidigt förekommande funktionsnedsättningar – hur hänger olika svårigheter ihop och hur påverkar de varandra?

• Språkstörning/DLD – vad vet vi nu utifrån aktuell forskning?
  – Upptäckt och insatser i skolåldern
  – Samförekomst och samband med andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
• Self-advocacy (självförespråkande) hos elever i språklig sårbarhet – hur kan lärare, specialpedagoger och logopeder arbeta med det och varför är det viktigt?

Anna Eva Hallin är logoped och forskare vid Karolinska Institutet och Southern Cross University med särskilt fokus på språkstörning/DLD samt språk- och läsutveckling hos barn och ungdomar. Hennes forskning handlar bland annat om hur elever med DLD bättre kan upptäckas och stödjas i både kliniska och pedagogiska sammanhang. Hon brinner för att bygga broar mellan forskning och praktik och driver en forskningsblogg på språkforskning.se.

09.50-10.10 Förmiddagspaus

10.10-11.30 Språkstödjande insatser som främjar språklig utveckling för alla elever
I det dagliga skolarbetet ska eleverna inhämta nya ämneskunskaper, uttrycka vad de har lärt sig samt utveckla förmågor som att beskriva, jämföra, förklara och resonera. Hur kan man använda visuelltstöd för att stötta eleverna i komplexa uppgifter som ställer stora krav på den språkliga förmågan?

• Exempel på olika typer av visuelltstöd för att förstå innehåll och betona viktig information
• Exempel på stödstrukturer för att förstå och formulera sig inom olika textgenrer
• Exempel på färdighetsträning med hjälp av visuellt stöd för att utveckla språklig uttrycksförmåga
• Exempel på hur du använder stödstrukturer inom den ordinarie klassrumsundervisningen

Boel Forsell är leg. logoped och arbetar på Stenkulaskolan i Malmö. Hon har erfarenhet av att arbeta i en flerspråkig skolmiljö och att leda kompetensutvecklingsarbete med fokus på ordförrådsutvecklande arbetssätt. Hon arbetar främst med skolelever från förskoleklass upp till årskurs sex och har erfarenhet av elevnära arbete även med elever på högstadiet.

11.30-11.40 Bensträckare

11.40-12.40 AI och digitala verktyg som stöd för elever i språklig sårbarhet
Hur kan AI och digitala verktyg användas för att stärka språkoch kunskapsutvecklingen i klassrummet?

• Vad säger forskningen om när och hur digitala verktyg och AI kan stödja elever med språkstörning?
• Konkreta exempel på hur AI och digitala verktyg kan visualisera, förstärka och kompensera det talade språket
• Praktiska tillämpningar där digitala verktyg gjort skillnad och kompletterat den traditionella undervisningen
• Hur kan eleven själv använda AI som stöd för att lyckas bättre med att förstå och producera texter?

Lars Alvåg är specialpedagog med ansvar för Skoldatateket i Jönköpings kommun. Med lång erfarenhet inom specialpedagogiskt IT-stöd fungerar Lars som ett bollplank för verksamheten i frågor som rör tillgängligt lärande med digitala verktyg. Genom att integrera assisterande teknik i undervisningen strävar han efter att skapa tillgängliga lärmiljöer och stödja elever i behov av särskilt stöd.

12.40-13.40 Lunch

13.40-14.55 Språkinriktad undervisning som främjar språklig tillgänglighet i högre årskurser
Föreläsningen kommer att utgå från vad språklig sårbarhet kan innebära i högre årskurser, varför språkliga stödstrukturer är en central del i en språkinriktad undervisning för att främja språklig tillgänglighet i skolans olika ämnen.

• Vad kan språklig sårbarhet innebära i högre årskurser och i gymnasiet?
• Hur utforma och anpassa lärsituationer för äldre elever med språkstörning och språklig sårbarhet?
• Hur kan lärare i högre årskurser använda språkliga stödstrukturer för att främja språklig tillgänglighet i alla ämnen när text och begrepp blir mer komplicerade?
• Hur ser sambanden ut mellan språkliga svårigheter och läs- och skrivsvårigheter?
• Hur beskriver elever i språklig sårbarhet sina upplevelser av språk och kommunikation i skolan?

Marika Habbe är specialistlogoped inom språk och har lång erfarenhet av utredning och stöd till barn och ungdomar i habilitering, BUP och elevhälsa. Vid Specialpedagogiska skolmyndigheten har hon tidigare arbetat med fortbildning och stödmaterial till personal i förskola, skola och vuxenutbildning. Marika har bedrivit forskning om språkstörning och dyslexi vid Karolinska institutet och arbetar idag som utredare på Socialstyrelsen. Annelie Westlund är lärare och specialpedagog med fördjupad kompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med särskilt fokus på språkstörning. Vid Specialpedagogiska skolmyndigheten har hon arbetat med utredningar, rådgivning och fortbildning för skolpersonal. Idag arbetar Annelie som processtödjare vid Forsknings- och utvecklingsenheten inom Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

14.55-15.15 Eftermiddagspaus

15.15-16.45 Flerspråkighet och språkstörning – uppmärksamma svårigheter tidigare och hur skilja mellan andraspråksutveckling och språkstörning?

• Hur ser språkutvecklingen ut hos flerspråkiga barn och vilka faktorer bör vi ta hänsyn till vid bedömning av språket?
• Hur skiljer/differentierar du mellan bristande exponering för språk och en språkstörning?
• Vad särskiljer den språkliga sårbarheten för nyanlända elever och de som varit här ett tag?
• Utredningsmetoder och kartläggning för en säkrare bedömning av flerspråkiga
• Hur kan dynamisk bedömning komplettera utredningar?
• Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörningar kontra enspråkiga?

Konkreta och praktiska metoder som stärker begreppsbildningen, utvecklar ordförrådet och höjer språknivån

• Ordförråd, språkförståelse och läsförståelse – samband och konsekvenser för lärande
• Framgångsrika evidensbaserade metoder som bygger ordförrådet – och varför de hjälper!
• Hur kan du i klassrummet förebygga språklig sårbarhet genom att:
• Sätta språkliga mål
  o Fokusera på olika nivåer av ordförrådet
  o Arbeta med olika typer av visuellt stöd
  o Lära ut metaspråkliga strategier för självständig ordinlärning
• Hur kan stöd i att klassificera och tematisera utöka och fördjupa begreppsförståelsen?
• Exempel på differentierade aktiviteter som passar både elever på en högre och en lägre språklig nivå

Hanna Helttunen, leg. logoped som har flerårig erfarenhet av utredning och behandling av språkliga svårigheter hos flerspråkiga barn på Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus. Nu arbetar Hanna som skollogoped i en statlig specialskola för elever med språkstörning, där hon även ingår i elevhälsoteamet. I sitt masterprojekt fokuserade hon på dynamisk bedömning av ordinlärning.

16.45 Första konferensdagen avslutas

Konferensprogram dag 2, den 12 februari 2027

08.00-08.30 Morgonkaffe för deltagare på plats

08.30-09.30 Läsundervisning, läsförståelse och språkstörning – språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt i praktiken, stödstrukturer och tydliga lektionsplaneringar som möter alla elevers behov

• Hur planera och lägga upp läsundervisningen så att alla elever inkluderas oavsett elevernas förutsättningar?
• Hur skapa lärmiljöer i klassrummet för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt?
• Utveckla begreppsförståelsen i olika ämnen med hjälp av kooperativa strukturer, stödstrukturer och bildstöd
• Formativ undervisning och att synliggöra progression i läsningen – ge eleverna kontinuerlig feedback, lyfta dem i sitt lärande och öka engagemanget
• Hur utgå från samma uppgifter men anpassa dem utifrån alla elever i klassen?

Åse Wewel är svenska, SO och sva-lärare, förstelärare – inriktning språkutvecklande arbetssätt och läromedelsförfattare, Fittjaskolan i Botkyrka kommun

09.30-09.50 Förmiddagspaus

09.50-11.05 Lärande och bedömning vid DLD/språkstörning

• Hur ser elevernas förutsättningar ut i förhållande till kunskapskraven?
• Vad säger styrdokumenten – hur förhåller vi oss till undantagsbestämmelsen och hur mycket kan vi anpassa vid bedömningssituationer?
• Vilka är de främsta utmaningarna i olika ämnen – hur undervisar man för att ge eleverna bästa förutsättningar för att nå målen?
• Hur bibehåller man motivation och lust för lärande?

Cecilia Engstrand, förstelärare – inriktning språkutvecklande arbetssätt, fritidspedagog, leg. lärare i MA/ SV, SO/NO år 1-5 med specialpedagogisk kompetens på Brageskolan i Sollentuna kommun.

11.05-11.20 Bensträckare

11.20-12.30 Sociala sammanhang och språklig sårbarhet – förebyggande strukturer som stärker elevers kommunikativa förmåga och möjlighet till inkludering under hela skoldagen

• Vad kan vara svårt på raster, friluftsdagar, i matsalen och andra ostrukturerade situationer för elever med språkstörning?
• Hur involvera all personal och skapa social delaktighet för elever i språklig sårbarhet hela skoldagen?
• Hur stärka elevens självkänsla och arbeta proaktivt med stödstrukturer som underlättar elevens sociala och kommunikativa förmåga?
• Vad är det för beteende eleverna visar – vad står olika beteenden för och hur säkra att vi bemöter dessa beteenden på ett konstruktivt sätt?
• Hur hantera språket i sociala samspel där elever inte kan läsa av situationen?

Ulrika Aspeflo har långvarig erfarenhet av att arbeta med elever och arbetslag inom grundskolan. Ulrika är logoped men har arbetat länge som speciallärare/specialpedagog och hon har skrivit ett antal böcker som vänder sig till all personal inom förskola, grundskola och den anpassade grundskolan.

12.30 Konferensen avslutas

12.30-13.30 Lunch för deltagare till den separat bokningsbara fördjupningseftermiddagen
Kollegialt tillsammansarbete för språkutvecklande arbetssätt som möter alla elever

13.30-16.00 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag – vi avbryter för en eftermiddagspaus ca 14.45

Separat bokningsbar temaeftermiddag, den 12 februari 2027, kl. 13.30-16.00

Kollegialt tillsammansarbete för språkutvecklande arbetssätt som möter alla elever

Hur skapar vi undervisning där alla elever får möjlighet att utveckla både språk och kunskaper? Och hur får vi ett kollegialt lärande som faktiskt leder till förändring i klassrummet? Under detta pass förenas två av skolans viktigaste utvecklingsområden: kollegialt lärande och språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Forskningen är tydlig – hållbar skolutveckling sker när lärare tillsammans undersöker, prövar och utvecklar sin undervisning. Samtidigt behöver alla lärare, oavsett ämne, arbeta medvetet med de språkliga krav som eleverna möter i undervisningen.

Eftermiddagen ger både organisatoriska perspektiv och konkreta undervisningsverktyg där du får insikt i hur kollegiala processer kan struktureras för att leda till verklig förändring samt praktiska exempel på hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan integreras i alla ämnen.

Du får bland annat med dig:

• Framgångsfaktorer för kollegialt lärande som leder till utvecklad undervisning
• Strategier för att organisera och leda kollegiala processer
• Verktyg för att identifiera språkliga utmaningar i olika ämnen
• Konkreta modeller och övningar för språk- och kunskapsutvecklande undervisning
• Metoder för att använda det kollegiala lärandet som motor i skolans språkutvecklande arbete
• Organisatoriska nycklar för långsiktig och hållbar utveckling

Under ledning av: Maria Björsell, speciallärare med lång erfarenhet av att arbeta med läs- och språkfrämjande projekt. Som masterstudent i skolutveckling fokuserar hon på språk- och läsfrämjande undervisning jämte sitt arbete som föreläsare och författare till fortbildningsböcker, läromedel, och skönlitterära lättlästa böcker. Maria är aktuell med sin tredje bok, Gudie till Läsberget – en forskningsbaserad metod för den första läsinlärningen.

Under eftermiddagen bryter vi för eftermiddagskaffe ca 14.45