Elevhälsa

Konferenslokal

Sagt om Kompetentos tidigare Elevhälsokonferenser:

”Alla talare hade sådan kompetens och erfarenhet, som gjorde att vi fick många års arbete serverat på ett silverfat.”

”Föreläsningarna kompletterade varandra bra, en bra mix från olika perspektiv och roller. Fick bekräftelse, påminnelse om sådant som fallit bort när annat fylls på samt nya tankar och idéer om hur vi kan skärpa och förbättra vår verksamhet.”

”Mycket bra föreläsare och så mycket kunskap.”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Konferensdag 1, den 6 februari 2025

08.30-09.00 Registrering
09.00-09.05 Välkommen till konferensen
09.05-10.05 Elevers psykisk hälsa och skolans uppdrag – så blir skolan en friskfaktor för elevers lärande, psykiska hälsa och välbefinnande

• Vilka är orsakerna till att vi ser allt fler unga som mår psykiskt dåligt i skolan och i samhället i stort – vad säger forskningen om kraven i omgivningen:
  - skolan
  - sociala medier
  - jämförelsekultur
  - aktuella samhällsfrågor
• Hur elever i olika åldrar förstår psykisk hälsa, hur kan man skapa sammanhang där elevernas psykiska välbefinnande ökar?
• Hur är förhållanden i skolmiljön kopplade till barn och ungdomars psykiska hälsa?
• Skolan som en social arena och hur det påverkar barn och elevers psykiska hälsa – elevens relationer och hur skolarbetet är upplagt och organiserat
• Hur skolans ledarskap, kollegialt samarbete, lärarstress och skolans värderingar kan knytas till elevernas självskattade hälsa

Lisa Hellström är doktor i folkhälsovetenskap och docent i utbildningsvetenskap med inriktning elevers hälsa vid Malmö universitet. Hennes forskningsfokus ligger på ungas psykiska hälsa, livsfärdigheter, skolans hälsofrämjande arbete och mobbning. Som doktor i folkhälsovetenskap och docent i utbildningsvetenskap fokuserar hennes forskning på samspelet mellan hälsa och utbildning. Eftersom psykisk hälsa är en förutsättning för elevers välbefinnande och skolprestationer är skolan en avgörande arena för hälsofrämjande arbete. I sin föreläsning pratar Lisa om friskfaktorer för barns och ungas hälsa och hur skolan kan arbeta hälsofrämjande för att stärka ungas välbefinnande.

10.05-10.25 Förmiddagspaus
10.25-11.25 Så drivs skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete där elevhälsan är tydligt integrerad – praktiskt utvecklingsarbete i ett tvärprofessionellt perspektiv
För skolutveckling krävs medarbetare och team som arbetar mot samma mål, som kan arbeta med undervisningen i fokus. Lyssna till konkreta exempel på medvetna handlingar som möter upp målet med en elevhälsa som främjar lärande och där skolans systematiska kvalitetsarbete är ett naturligt stöd för detta arbete.

• Hur ser en organisation och processer ut som lever med elevhälsan i det systematiska kvalitetsarbetet – samverkan mellan elevhälsans professioner och pedagogernas och rektors ledarskap
• Hur kan elevhälsofrågorna vara närvarande i allt det som görs i skolan och inte vara ett separat spår i utvecklingsarbetet?
• Så kartlägger du din egen verksamhet och arbetar igenom processerna för att förstå där elevhälsoperspektivet brister
• Kommunikationens betydelse i samverkan – hur arbeta på ett smart sätt med olika aktörer runt eleven för att nå effekt i insatserna och i stödet till elev och vårdnadshavare?

Maria Leonardsson har varit rektor i Södertälje i femton år och är numera verksamhetschef för stöd och utveckling i Enköpings kommun, där elevhälsan ingår som en del. Maria var tidig med att göra elevhälsan till en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete och har nått framgång med att skapa ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete på hela skolan. Ett dagligt arbete där elevhälsans professioner och pedagogerna arbetat tillsammans mot ett gemensamt mål.

11.25-11.35 Bensträckare
11.35-12.35 Hur skapa ett elevhälsoarbete utifrån helaskolanperspektiv med ett nytt skolämne på schemat – Hälsa och Lärande
Vågbroskolan i Söderhamn hade länge kämpat med en hög andel elever med frånvaroproblematik. Trots att kommunen genomfört ett flertal projekt om att främja närvaro uteblev resultaten. Rektorn såg därmed ett behov av ett genomgripande förändringsarbete. Resultatet blev förutom ett elevhälsoarbete utifrån helaskolan-perspektiv, ett nytt skolämne på schemat. ”Hälsa och Lärande” som behandlar bland annat motion, självledarskap och stresshantering. Fokus ligger på främjande och förebyggande arbete och att se till elevens hela skol- och livssituation. I arbetet har samverkan mellan rektor, lärare och elevhälsa varit ovärderligt. I den här föreläsningen får vi ta del av Vågsbroskolans resa och vilka effekter den fört med sig vad gäller frånvaro, psykisk hälsa och skolresultat.

Therese Hult är rektor och Jennie W Larsson är mentor, elevcoach och lärare på Vågbroskolan i Söderhamns kommun. Tillsammans har de varit ansvariga för Vågbroskolans satsning vilket också lett till medverkan i flera forskningsprojekt, bland annat SAW-projektet (Strenghtening Adolescent Wellbeing) vid Högskolan i Gävle. HAND IN HAND: Empowering teachers across Europe to deal with social, emotional and diversity related career challenges

12.35-13.35 Lunch
13.35-14.45 Hur praktiskt och systematiskt vända hög skolfrånvaro till närvaro – strategier för att behålla och få tillbaka elever till skolan

• Skolplikt och ansvarsfrågan – vad står det i lagen och vad innebär begreppen närvaro och frånvaro egentligen?
• Hur hitta fram till gemensamma utvecklingsplaner kring eleverna där flera involverade deltar för att hitta lösningar?
• Möjligheter med resursskola och skolhund för ökad skolnärvaro
• Senaste forskning som vi tagit fasta på för att jobba systematiskt med skolfrånvaro:
- Vad är det som gör att elever utvecklar problematisk skolnärvaro och sedermera frånvaro?
- Hur skapa systematik för att förebygga och arbeta hälsofrämjande med ökad skolnärvaro?
- Hur kan stödjande aktörer runt eleven bidra till ökad skolnärvaro och vilka tidiga insatser behöver sättas in för att få tillbaka eleverna till skolan och förhindra att skolfrånvaron eskalerar?

Eva-Lena Årmyr är biträdande skolchef, samt innehar uppdraget som verksamhetschef för barn- och elevhälsans medicinska och psykologiska insatser i Ånge kommun. Sedan juni 2024 är Eva-Lena doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet. Eva-Lena har nyligen skrivit en praktisk handbok för ökad skolnärvaro som sätter fokus på möjligheterna till ökad skolnärvaro i skolan. Ta del av hur fokus på kunskap, samarbete och strukturerat kvalitetsarbete ger medarbetare, rektorer och huvudmän de verktyg de behöver för att skapa en miljö där elevernas närvaro prioriteras och främjas.

14.45-15.05 Eftermiddagspaus
15.05-16.30 Hur förebygger och hanterar skolan våldsamma och normbrytande beteenden i sitt hälsofrämjande arbete?
• Våldsprevention i skolan. Principer som gör skolan till en av samhällets främsta våldsförebyggande arenor
• Varför ska skolan arbeta våldsförebyggande? Preventionsparadoxen
• Senaste forskningen om ungdomars kriminalitet och gängbildning – riskfaktorer och drivkrafter
• Vad har utanförskap för betydelse för normbrytande beteende – hur kan den hävas i skolans kontext?
• Skolans möjliga strategier för att motverka ohälsa och kriminalitet:
- Vad finns det för tidiga varningstecken?
- Hur blir barn rekryterade?
- Hur agerar vi om det finns en hotbild mot en elev?
• Hur samtala med elever och vårdnadshavare när det finns oro om en elev kopplat till våld, ohälsa och kriminalitet?
• Så kan kartläggning och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis kring barn som är i riskzonen för utanförskap se ut.

Mantha Kasagianni är socionom och har arbetat med främjande och förebyggande arbete i över 20 år. Med utgångspunkt i att våld är en gemensam fråga för hela samhället har Mantha fokuserat på samverkan och att skapa sammanhållna och långsiktiga metoder i kommuner. Vi är många som arbetar för förändring men vi kan bli fler och vi behöver samverka, inspireras och se till att stöd finns, både i det förebyggande arbetet och i det reaktiva.

16.30 Konferensdag 1 avslutas

Konferensdag 2, den 7 februari 2025

08.00-08.15 Morgonkaffe för deltagare på plats
08.15-09.30 Utveckla elevhälsoarbetet i klassrummet –främja en hälsosam och inkluderande skolmiljö 

• Vad säger forskningen om vilka faktorer det är som slår ut eleverna? Kort bakgrund
• Hur organisera för inkludering – vad betyder det och vad ska ingå? Hur kan vi mäta och se spår av inkludering i vår lärmiljö? Hur vet vi om lärmiljön är tillgänglig?
• Hur bättre möta mångfald, kognitiv variation och arbeta mer proaktivt med mer inbyggd variation? Specialdidaktik som kunskapsområde
• Hur organisera inkluderande arbetsmetoder när ekonomin blir allt tuffare och skolans resurser blir mindre? Samverkan och de inre resurserna
• Processer där individuellt åtgärdande stöd från elevhälsan leder till faktiskt handlande i klassrummet – handleda med fokus på bottom-up

Emma Leifler är specialpedagog och lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse berör inkludering och tillgängliga lärmiljöer med fokus på elever med NPF. Emma har i sin nuvarande forskning särskilt intresserat sig för didaktik för elever i behov av stöd, hur undervisning kan bli tillgänglig för fler elever och hur skolor kan organisera stödundervisning. Emma har skrivit böckerna Lärarprofession, Praktisk inkludering och Specialdidaktik, och kommer med en ny bok under våren 2025, Handbok i specialdidaktik.

09.30-09:50 Förmiddagspaus
09:50-11:00 Tidiga samordnade insatser mellan skolans och andra externa aktörers samlade resurser

Samverkan – tillsammans för barnets bästa
En systematisk samverkan mellan skola, vårdnadshavare och externa parter är ibland en förutsättning för att hitta lösningen på svårigheter som kan uppstå kring elever i skolan, men samverkan ska inte ske för samverkans skull och måste ha en tydlig struktur för att ge resultat.
• Hur kan ett tydligt syfte och mål formas för att hålla fokus på hälsa, undervisning och lärande i ett samarbete runt eleven?
• Hur skapas delaktighet och samsyn mellan socialtjänst, vård, skola och hem som leder till att eleven får det stöd den behöver?
• Hur formas effektiva mötesstrukturer som leder arbetet framåt mot gemensam planering och möjlig uppföljning och utvärdering?
• Exempel på samordnande och synkade insatser, som löper parallellt och stödjer både familjen och eleven
• Externa samverkansteam som stöd för samverkan - vilken roll kan externa samverkansteam ha för att stödja elev, föräldrar och skola?

Max Hjorton är lärare och specialpedagog och har under de senaste åren arbetat övergripande kring elever som befinner sig i en problematisk skolfrånvaro och med frågor kring samverkan. Bland annat har han arbetat i TIPS-teamet och Samverkansteamet för ökad skolnärvaro Hisingen, vilket är team skapade i samverkan mellan skola, socialtjänst och vård. Han utbildar också personal från skola och socialtjänst i Samordnad Individuell Plan (SIP). Max är, tillsammans med Sirkka Persson, redaktör och författare till antologin Aktiv Samverkan För Ökad Skolnärvaro, en antologi där författarna jobbar inom skola, socialtjänst, primärvård och specialistvård.

11.00-11.10 Bensträckare

11.10-12.30 Förebyggande organisation och främjande strukturer i skolan som fångar upp elever innan de hamnar i skolproblematik – att gå från vad till hur med elevhälsa i klassrummet
Lyssna till ett nytt förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt som börjar i klassrummet – FEA. En metod utvecklad för att skapa systematik, som ger en överblick över eleverna, omsätter teori till praktik och gör elevhälsa till ett gemensamt arbete i organisationen.
• Hur skapa hållbara strukturer och arbetssätt där lärare, arbetslag och elevhälsoteam ser eleven i ett större helhetsperspektiv?
• Så kopplas elevhälsoarbete till hela skolans gemensamma uppdrag och alla aktiviteter på skolan
• Hur skapa en organisation där barn och elevhälsans arbete och det pedagogiska arbetet stärker varandra?
• Hur lägga den nödvändiga grunden som skapar överblick och lättolkade beslutsunderlag?
• Så utvecklas det tvärprofessionella samarbetet och minskar glappet mellan lärarna och elevhälsoteamet

Malin Erneli är rektor i Trollhättans stad, hon har tidigare varit skolledare för central Su-grupp samt arbetat som utredningspedagog på en SIS skola. Malin har under flera år utvecklat ett systematiskt arbetssätt FEA (Förebyggande Elevhälsoarbete). Arbetssättet utgår från att elevhälsa börjar i klassrummet, att läraren har en nyckelroll för att bidra till elevhälsa, att utveckla elevhälsan till att vara främst förebyggande & främjande, att göra elevhälsan till en del av skolans kvalitetsarbete.

12.30 Konferensen avslutas
12.30 – 13.30 Lunch för deltagare till separat
bokningsbar fördjupningseftermiddagen
13.30-16.30 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag Elevhälsan som en integrerad del i skolans kollegiala lärprocesser – stödja hälsofrämjande och lärfrämjande skolutveckling

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag, den 7 februari, kl. 13.30-16.30

Elevhälsan som en integrerad del i skolans kollegiala lärprocesser – stödja hälsofrämjande och lärfrämjande skolutveckling

För skolutveckling krävs medarbetare och team som arbetar mot samma mål: elevernas lärande, hälsa och utveckling. Detta kräver tydliga mål och uttalade roller, likväl samarbete kring såväl kunskapsuppdraget som normer och värden, kollegialt lärande med fokus på undersökande och kunskapsbildande cykler och ett distribuerat ledarskap med nyckelpersoner som stödjer dessa processer. Här finns potential för elevhälsan att komma in och arbeta tillsammans med lärarna och gemensamt arbeta mot en hälsofrämjande och lärfrämjande skola, men hur kan de olika kompetenserna integreras så att alla drar mot gemensamma mål och inte i parallella spår?

Passet fokuserar på hur elevhälsan kan stödja lärares kollegiala lärande och gemensamt skapa interprofessionella lärprocesser i relation mot de gemensamma målen som ett sätt att arbeta hälsofrämjande.

Ur innehållet:

• Hur skapas samverkansformer där elevhälsan och skolans övriga kolleger drar åt samma håll?
• Hur kan elevhälsans professioner bli en del i kärnverksamheten, som stödjer kunskapsuppdraget och arbetet i klassrummet i stället för en stödfunktion?
• Hur kan hållbara processer utvecklas för långsiktigt utvecklingsarbete trots att det kan vara svårt att se de långsiktiga resultaten?

Under eftermiddagen bryter vi för en kaffepaus ca 14.45

Under ledning av: Elin Hoff Brattberg, leg. psykolog och adjunkt vid Göteborgs universitet där hon undervisar inom arbetsoch organisationspsykologi samt samtalsmetodik för professionell utveckling i arbetslivet. Elin medverkar vid rektorsutbildningen som professionshandledare och är kursledare på fortbildning för rektorer Leda elevhälsa. Hon har tidigare varit processledare inom Samverkan för bästa skola. Elin medverkar i ett forskarnätverk kring hållbart lärarskap och brinner för att bidra till hållbart arbetsliv för skolans ledare och medarbetare. Under sina 11 år som leg. psykolog har Elin återkommande arbetat med processhandledning, grupputveckling, professionellt lärande, skolutveckling och ledarskapsstöd på såväl enhetsnivå som huvudmannanivå.