Språkstörning och språkligt tillgängliga lärmiljöer

”Föreläsningarna kompletterade varandra bra, en bra mix från olika perspektiv och roller. Fick bekräftelse, påminnelse om sådant som fallit bort när annat fylls på samt nya tankar och idéer om hur vi kan skärpa och förbättra vår verksamhet”

”Mycket bra föreläsare och så mycket kunskap”

”Det är andra året i rad som vårt team besöker konferensen och vi har varit mycket nöjda båda gångerna. En bra mix av föreläsare som ger en stor dos inspiration”

Det är av stor vikt att göra en helhetsbedömning av elevens svårigheter eftersom många barn med språkstörning har andra samtidiga svårigheter; ADHD, autism, generella inlärningssvårigheter, mm. Insatserna/stödet behöver således också anpassas efter vad barnet har för ytterligare svårigheter. Ta del av:

• Vilka elever gäller det och vilka är följderna för eleven, inlärningen och undervisningen?
• Hur identifiera dessa barn så tidigt som möjligt – vilka signaler och beteenden ska du vara uppmärksam på?
• Hur kan språkliga svårigheter hänga ihop med: – NPF-problematik
  –  läs – och skrivsvårigheter
  –  generella inlärningssvårigheter
• Hur göra säkra bedömningar och avgöra vad som är orsaken till språkstörningen – vad är vad?
• Vilka stödinsatser kräver de olika svårigheterna och kombinationerna?

Elisabet Fernell är barnläkare/barnneurolog och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet. Hon arbetar kliniskt och inom forskning i skärningspunkten mellan barnneurologi och barnneuropsykiatri, framförallt med områdena autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barn och ungdomar. I sitt arbete har hon mycket samarbete med pedagoger, logopeder och psykologer.

• Hur praktiskt använda språket i undervisningen så att det blir tillgängligt för alla elever:
  –  strukturer i undervisningen och klassrummet
  –  bearbetning av bl a prov och texter
• På vilka områden och nivåer behöver vi arbeta med språk, läsning och skrivförmågan idag?
• Samarbete och samverkan mellan pedagog och logoped, hur vi tillsammans kan stärka och utveckla elevernas språkliga och kommunikativa förmågor i klassrummet och i mindre grupp?
• Samverkan mellan professioner och elevhälsans roll att arbeta främjande kring elever med språkstörning och språklig sårbarhet?

Ulrika Aspeflo har långvarig erfarenhet av att arbeta med elever och arbetslag inom grundskolan. Ulrika är logoped men har arbetat länge som speciallärare/specialpedagog och hon har skrivit ett antal böcker som vänder sig till all personal inom förskola, grundskola och den anpassade grundskolan.

12.30-13.30 Lunch

• Hur ser den språkliga utvecklingen ut hos flerspråkiga barn och vilka faktorer gör att bedömning av eventuell språkstörning blir svårare?
• Vilka orsaker finns för en sen språklig utveckling och hur skiljer/differentierar man mellan bristande exponering för språk och en språkstörning?
• Hinner flerspråkiga barn ifatt enspråkiga barn efter ett visst antal års exponering för majoritetsspråket?
• Utredningsmetoder, kartläggning och verktyg vid språkutredning. Utmaningar vid diagnostisering av flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning
• Att bli säkrare i bedömningen för att undvika under- resp överdiagnosticering.
• Viktiga utvecklingsområden att ta hänsyn till i arbetet med flerspråkiga barn

Pascale Wehbe är doktorand i lingvistik med inriktning på flerspråkiga barns språkutveckling vid Uppsala universitet. Hon är även logoped och har jobbat med utredning av barn med misstänkt språkstörning i många år. Pascale har även djup erfarenhet att arbeta med utredningar av dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) och dyskalkyli (räknesvårigheter).

• Hjärnan, minnet och kognitiva funktioner – vilken påverkan har de vid en språkutveckling och språklig sårbarhet?
• Vilka är de bidragande faktorerna till elevers språkliga sårbarhet och hur kan vi arbeta i skolan för att stötta språkutvecklingen på bästa sätt?
• Hur kan symtom på språkliga svårigheter förändras över tid?
• Hur ser sambanden ut mellan språkliga svårigheter och läs- och skrivsvårigheter?
• Hur hänger språkliga svårigheter ihop med exekutiva svårigheter, exempelvis nedsatt arbetsminne?
• Hur träna och kompensera för att överbygga elevens språkliga svårigheter?

Signe Tonér är leg. logoped och har arbetat med både barn, ungdomar och vuxna med språkliga svårigheter och/ eller läs- och skrivsvårigheter. Hon har en doktorsexamen i lingvistik med inriktning på samband mellan språkförmåga, kognitiva förmågor och barns uppväxtvillkor och arbetar som universitetslektor vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet med huvudsakligt fokus på barns och ungdomars språkutveckling.

Elever med stora brister i ordförrådet behöver stöd under
hela sin skolgång och ett stort ordförråd är starkt förknippat med skolframgång. För de flesta elever med språkstörning är det svårt att lära in, komma ihåg och använda rätt ord i rätt sammanhang. Dessutom behöver barn och ungdomar med språkstörning många repetitioner för att orden ska bli en del av deras aktiva ordförråd.

• Vilka ord ska man fokusera på?
• Hur använder man lektionstiden på bästa sätt för att optimera ordinlärningen?
• Hur formulerar man elevvänliga orddefinitioner?
• Vilka typer av aktiviteter stöttar inlärningen och fördjupar och breddar ordkunskapen?
• Hur kan man använda visuellt stöd för att stötta utvecklingen av ordförrådet?

Boel Forsell är leg. logoped och arbetar på Stenkulaskolan i Malmö. Hon har erfarenhet av att arbeta i en flerspråkig skolmiljö och att leda kompetensutvecklingsarbete med fokus på ordförrådsutvecklande arbetssätt. Hon arbetar främst med skolelever från förskoleklass upp till årskurs sex och har erfarenhet av elevnära arbete även med elever på högstadiet.

Kollegiala lärprocesser kring språkstörning och språklig sårbarhet – praktiska strategier för att stödja lärfrämjande skolutveckling, inkludering och kollegialt lärande

För skolutveckling krävs medarbetare och team som arbetar mot samma mål: elevernas lärande, hälsa och utveckling. Eftermiddagen fokuserar på strategier för att stödja och handleda lärares kollegiala lärande och gemensamt skapa interprofessionella lärprocesser i relation mot de gemensamma målen för elevens lärande. Den belyser hur du förskjuter fokus från individen till uppdraget och där målet är att utveckla ett framgångsrikt utvecklingsarbete där verksamhetens huvudperson, eleven, är klart i centrum. Fokus ligger på att arbeta mer systematiskt och hämta kraft i kollegornas inneboende resurser, vilja och kompetens.

• Framgångskoncept för handledning och kollegiala lärprocesser som når ut och ger största möjliga effekt på elevens lärande
• Tvärprofessionell samverkan för lärfrämjande skolutveckling -Skapa samsyn, större medvetenhet och samagerande – hur möjliggöra att alla professioner är med och arbetar utifrån en gemensam struktur för allas rätt att lyckas i skolan
• Systematiskt kvalitetsarbete i hela styrkedjan -med fokus på att få till ett förebyggande arbete som ger eleverna lika möjligheter till lärande, utveckling och hälsa
• Att skapa en synvända och se lösningar- hantera motstånd och stimulera handlingskraft för en språkligt tillgänglig lärmiljö

Under eftermiddagen bryter vi för eftermiddagskaffe ca kl 14.45