Språkstörning och språkutvecklande arbetssätt

Plats

Så här tycker några av våra tidigare deltagare från våra konferenser:

”Tack för en fin konferens digitalt!”

”Första konferensen som jag deltagit på under senare år som varit så genomtänkt och inspirerande. Tack!”

”Som alltid mycket proffsigt och välplanerat.”

”Bra blandning av teori och praktik, dvs tips på hur man konkret kan jobba med elever med språkstörning.”

”Jag upplever att jag alltid är nöjd med konferenser hos er. Alltid bra föreläsare, alltid välorganiserat. Superbra!”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Konferensprogram dag 1, den 27 april 2026

08.30-09.00 Registrering för deltagare på plats

09.00-09.05 Välkommen till konferensen

09.05-10.40 Språkstörning och andra samtidigt förekommande funktionsnedsättningar – hur hänger olika svårigheter ihop och hur påverkar de varandra?

• Vilka elever gäller det och vilka är följderna för eleven, inlärningen och undervisningen?
• Hur kan språkliga svårigheter hänga ihop med:
  – NPF-problematik
  – läs – och skrivsvårigheter
  – generella inlärningssvårigheter

• Vilka stödinsatser kräver de olika svårigheterna och kombinationerna – undvik att den ena insatsen tas ut av den andra svårigheten

Sociala sammanhang och språklig sårbarhet – förebyggande strukturer som stärker elevers kommunikativa förmåga och möjlighet till inkludering under hela skoldagen

• Vad kan vara svårt på raster, friluftsdagar, i matsalen och andra ostrukturerade situationer för elever med språkstörning?
• Hur involvera all personal och skapa social delaktighet för elever i språklig sårbarhet hela skoldagen?
• Hur stärka elevens självkänsla och arbeta proaktivt med stödstrukturer som underlättar elevens sociala och kommunikativa förmåga?
• Vad är det för beteende eleverna visar – vad står olika beteenden för och hur säkra att vi bemöter dessa beteenden på ett konstruktivt sätt?
• Hur hantera språket i sociala samspel där elever inte kan läsa av situationen?

Ulrika Aspeflo har långvarig erfarenhet av att arbeta med elever och arbetslag inom grundskolan. Ulrika är logoped men har arbetat länge som speciallärare/specialpedagog och hon har skrivit ett antal böcker som vänder sig till all personal inom förskola, grundskola och den anpassade grundskolan.

10.40-11.00 Förmiddagspaus

11.00-12.30 Språkstödjande insatser som främjar språklig utveckling för alla elever
I det dagliga skolarbetet ska eleverna inhämta nya ämneskunskaper, uttrycka vad de har lärt sig samt utveckla förmågor som att beskriva, jämföra, förklara och resonera. Hur kan man använda visuelltstöd för att stötta eleverna i komplexa uppgifter som ställer stora krav på den språkliga förmågan?

• Exempel på olika typer av visuelltstöd för att förstå innehåll och betona viktig information
• Exempel på stödstrukturer för att förstå och formulera sig inom olika textgenrer
• Exempel på färdighetsträning med hjälp av visuellt stöd för att utveckla språklig uttrycksförmåga
• Exempel på hur du använder stödstrukturer inom den ordinarie klassrumsundervisningen

Boel Forsell är leg. logoped och arbetar på Stenkulaskolan i Malmö. Hon har erfarenhet av att arbeta i en flerspråkig skolmiljö och att leda kompetensutvecklingsarbete med fokus på ordförrådsutvecklande arbetssätt. Hon arbetar främst med skolelever från förskoleklass upp till årskurs sex och har erfarenhet av elevnära arbete även med elever på högstadiet.

12.30-13.30 Lunch

13.30-14.45 Språkinriktad undervisning som främjar språklig tillgänglighet i högre årskurser
Föreläsningen kommer att utgå från vad språklig sårbarhet kan innebära i högre årskurser, varför språkliga stödstrukturer är en central del i en språkinriktad undervisning för att främja språklig tillgänglighet i skolans olika ämnen.

• Vad kan språklig sårbarhet innebära i högre årskurser och i gymnasiet?
• Hur utforma och anpassa lärsituationer för äldre elever med språkstörning och språklig sårbarhet?
• Hur kan lärare i högre årskurser använda språkliga stödstrukturer för att främja språklig tillgänglighet i alla ämnen när text och begrepp blir mer komplicerade?
• Hur ser sambanden ut mellan språkliga svårigheter och läsoch skrivsvårigheter?
• Hur beskriver elever i språklig sårbarhet sina upplevelser av språk och kommunikation i skolan?

Marika Habbe är specialistlogoped inom språk och har lång erfarenhet av utredning och stöd till barn och ungdomar i habilitering, BUP och elevhälsa. Vid Specialpedagogiska skolmyndigheten har hon tidigare arbetat med fortbildning och stödmaterial till personal i förskola, skola och vuxenutbildning. Marika har bedrivit forskning om språkstörning och dyslexi vid Karolinska institutet och arbetar idag som utredare på Socialstyrelsen. Annelie Westlund är lärare och specialpedagog med fördjupad kompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med särskilt fokus på språkstörning. Vid Specialpedagogiska skolmyndigheten har hon arbetat med utredningar, rådgivning och fortbildning för skolpersonal. Idag arbetar Annelie som processtödjare vid Forsknings- och utvecklingsenheten inom Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

14.45-15.05 Eftermiddagspaus

15.05-16.05 Läsundervisning, läsförståelse och språkstörning – språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt i praktiken, stödstrukturer och tydliga lektionsplaneringar som möter alla elevers behov

• Hur planera och lägga upp läsundervisningen så att alla elever inkluderas oavsett elevernas förutsättningar?
• Hur skapa lärmiljöer i klassrummet för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt?
• Utveckla begreppsförståelsen i olika ämnen med hjälp av kooperativa strukturer, stödstrukturer och bildstöd
• Formativ undervisning och att synliggöra progression i läsningen – ge eleverna kontinuerlig feedback, lyfta dem i sitt lärande och öka engagemanget
• Hur utgå från samma uppgifter men anpassa dem utifrån alla elever i klassen?

Åse Wewel är svenska, SO och sva-lärare, förstelärare – inriktning språkutvecklande arbetssätt och läromedelsförfattare, Fittjaskolan i Botkyrka kommun

16.05 Första konferensdagen avslutas

Konferensprogram dag 2, den 28 april 2026

08.00-08.15 Morgonkaffe för deltagare på plats

08.15-09.45 Flerspråkighet och språkstörning –uppmärksamma svårigheter tidigare och hur skilja mellan andraspråksutveckling och språkstörning?

• Hur ser språkutvecklingen ut hos flerspråkiga barn och vilka faktorer bör vi ta hänsyn till vid bedömning av språket?
• Hur skiljer/differentierar du mellan bristande exponering för språk och en språkstörning?
• Vad särskiljer den språkliga sårbarheten för nyanlända elever och de som varit här ett tag?
• Utredningsmetoder och kartläggning för en säkrare bedömning av flerspråkiga
• Hur kan dynamisk bedömning komplettera utredningar?
• Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörningar kontra enspråkiga?

Konkreta och praktiska metoder som stärker begreppsbildningen, utvecklar ordförrådet och höjer språknivån

• Ordförråd, språkförståelse och läsförståelse – samband och konsekvenser för lärande
• Framgångsrika evidensbaserade metoder som bygger ordförrådet – och varför de hjälper!
• Hur kan du i klassrummet förebygga språklig sårbarhet genom att:
  – Sätta språkliga mål
  – Fokusera på olika nivåer av ordförrådet
  – Arbeta med olika typer av visuellt stöd
  – Lära ut metaspråkliga strategier för självständig ordinlärning
• Hur kan stöd i att klassificera och tematisera utöka och fördjupa begreppsförståelsen?
• Exempel på differentierade aktiviteter som passar både elever på en högre och en lägre språklig nivå

Hanna Helttunen, leg. logoped som har flerårig erfarenhet av utredning och behandling av språkliga svårigheter hos flerspråkiga barn på Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus. Nu arbetar Hanna som skollogoped i en statlig specialskola för elever med språkstörning, där hon även ingår i elevhälsoteamet. I sitt masterprojekt fokuserade hon på dynamisk bedömning av ordinlärning.

09.45-10.05 Förmiddagspaus

10.05-11.05 AI och digitala verktyg som stöd för elever i språklig sårbarhet
Hur kan AI och digitala verktyg användas för att stärka språk- och kunskapsutvecklingen i klassrummet?

• Vad säger forskningen om när och hur digitala verktyg och AI kan stödja elever med språkstörning?
• Konkreta exempel på hur AI och digitala verktyg kan visualisera, förstärka och kompensera det talade språket
• Praktiska tillämpningar där digitala verktyg gjort skillnad och kompletterat den traditionella undervisningen
• Hur kan eleven själv använda AI som stöd för att lyckas bättre med att förstå och producera texter?

Lars Alvåg är specialpedagog med ansvar för Skoldatateket i Jönköpings kommun. Med lång erfarenhet inom specialpedagogiskt IT-stöd fungerar Lars som ett bollplank för verksamheten i frågor som rör tillgängligt lärande med digitala verktyg. Genom att integrera assisterande teknik i undervisningen strävar han efter att skapa tillgängliga lärmiljöer och stödja elever i behov av särskilt stöd.

11.05-11.15 Bensträckare

11.15-12.30 Lärande och bedömning vid DLD/språkstörning

• Hur ser elevernas förutsättningar ut i förhållande till kunskapskraven?
• Vad säger styrdokumenten – hur förhåller vi oss till undantagsbestämmelsen och hur mycket kan vi anpassa vid bedömningssituationer?
• Vilka är de främsta utmaningarna i olika ämnen – hur undervisar man för att ge eleverna bästa förutsättningar för att nå målen?
• Hur bibehåller man motivation och lust för lärande?

Cecilia Engstrand, förstelärare – inriktning språkutvecklande arbetssätt. Fritidspedagog, leg.lärare i MA/SV, SO/NO år 1-5 med specialpedagogisk kompetens. Rossana Moretta, leg. logoped & specialpedagog, Moa Nyström, leg. logoped med specialpedagogisk kompetens samt Maryan Muse Mohamed, leg. logoped & specialpedagog, Brageskolan i Sollentuna kommun.

12.30 Konferensen avslutas

12.30-13.30 Lunch för deltagare i den separat bokningsbara fördjupningseftermiddagen Från kunskap till handling – att bygga hållbara strukturer för språkligt sårbara elever

13.30-16.00 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag – vi bryter för eftermiddagspaus ca 14.45

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag, den 28 april, kl. 13.30-16.00

Från kunskap till handling – att bygga hållbara strukturer för språkligt sårbara elever

Hur går vi från ökad kunskap om språkstörning till konkret och långsiktigt arbete i skolans vardag?

Fördjupningseftermiddagen fokuserar på undervisningsstrategier, strukturer och processer som gör språkutvecklande undervisning till en gemensam angelägenhet för hela skolan – och som skapar bättre förutsättningar för elever i språklig sårbarhet. Utgångspunkten är organisatorisk systematik, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och Response to Intervention (RTI) med fokus på hur dessa arbetssätt kan implementeras så att de involverar både elever och personal för att hålla över tid.

Under eftermiddagen bearbetas frågeställningar som:

• Hur öka lärares medvetenhet om att språkutveckling är en långsiktig process och skapa motivation att arbeta systematiskt och processinriktat?
• Hur kan läsfrämjande arbetssätt och SKUA integreras i undervisningen så att språkutveckling inte blir ett sidospår utan en självklar del av undervisningen? Praktiknära exempel!
• Vilka undervisningshandlingar kan stödja och utveckla äldre elevers språkutveckling och läsförmåga?
• Vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att hålla fokus på processen snarare än kortsiktiga resultat?
• Hur kan det kollegiala lärandet organiseras så att språkutvecklande undervisning blir ett gemensamt ansvar i hela personalgruppen?

Eftermiddagen belyser även hur RTI kan användas som ett strukturerat arbetssätt för att:

• Systematiskt upptäcka språkliga svårigheter i ett tidigt skede
• Snabbt sätta in intensiva och riktade insatser
• Följa upp effekter genom kontinuerlig mätning och justering
• Integrera främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i skolans befintliga stödstrukturer

Eftermiddagen visar utifrån praktiska och undervisningsnära exempel hur en skola i ett strukturellt utsatt område med systematisk verksamhetsutveckling, organisatoriska strukturer och specifik kunskap om språkutvecklande undervisningsmetoder gör undervisningen tillgänglig för elever med språklig sårbarhet. Vi får följa skolans utvecklingsresa mot ökad gymnasiebehörighet, från runt 50% under tio år till att på tre år vara ungefär som rikssnittet runt 78-80%.

Vi bryter för eftermiddagspaus ca 14.45

Under ledning av: Lena Stagmo, biträdande rektor och projektledare för Värner Rydénskolans läsprojekt, gymnasielärare i svenska/ svenska som andraspråk, specialpedagog, samt varit rådgivare på SPSM gällande språkstörning och NPF. Johanna Thuvesson, rektor med bakgrund som högstadielärare i ma/NO och som speciallärare i matematik samt Linda Göransson och Christina Lange, förstelärare i svenska och svenska som andraspråk, Värner Rydénskolan i Malmö stad.