Läsförmåga och lässtrategier

Välj fakturering 2024 eller 2025

Plats

Så här tycker några av våra tidigare deltagare från våra konferenser:

”Jättefint hur delarna bildade en genomtänkt övergripande helhet. Välplanerad och organiserad konferens med tillfälle att träffa kollegor från hela landet. Roligt, lärorikt och inspirerande! Längtar till att utveckla arbetet på mina skolor!”

”Mycket proffsigt! Min fjärde konferens hos er och har aldrig varit besviken”

”Mycket bra att det varvades både teori, forskning och praktiska idéer och övningar i klassrummet”

”Bra och kunniga föreläsare som har god kunskap om vilka framgångsfaktorer som gynnar alla elevers lärande i skolan”

”Bra exempel, praktiskt nära, konkreta och djupa genomgångar. Spännande föreläsare”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Programdag 1, den 3 februari 2025

08.30-09.00 Registrering
09.00-09.05 Välkommen till konferensen
09.05-10.05 Hur ser läsningen ut bland elever i Sverige och
vad behöver göras för att förbättra den?

• Vad vet vi om svenska elevers läsvanor, läsintresse och
  läsförmåga idag?
• Vad påverkar elevers läsvanor, läsintresse och läsförmåga
  samt hur hänger de ihop?
• Vilka positiva och negativa trender kan vi se vad det gäller
  elevers läsning?
• Vad behöver göras för att förbättra elevers läsning?

Ulf Fredriksson är docent i pedagogik och har i olika
sammanhang arbetat med forskning kring läsning. Från
2007 till 2016 medverkade han i den svenska delen av
PISA-undersökningarna som behandlade läsning. 2015
skrev han på Vetenskapsrådets uppdrag tillsammans med
Karin Taube och Åke Olofsson en kunskapsöversikt om
läs- och skrivundervisning för yngre elever. 2015–2016 var
han regeringens särskilde utredare av en läsa-, skriva- och
räkna garanti och 2016 – 2018 ingick han i regeringens
läsdelegation.

10.05-10.25 Förmiddagspaus
10.25-11.35 Läsfrämjande och motiverande undervisning
– fånga elevernas läsintresse och skapa ett
livslångt läsande genom differentierad läsning

• Hur bemöter du elever som inte finner studiero till att öka
  sin uthållighet och ge läsningen tid och träning?
• Hur guidar du eleverna till självständig och reflekterande
  läsning?
• Hur skapar du förutsättningar för att eleverna blir aktiva
  läsare som tar fasta på svåra ord, utvecklar och tänker
  kritiskt tänk till texten?
• Hur bibehålla lusten att läsa även i de högre åldrarna?
• När det brister i hur mycket eleverna läser på egen hand
  – hur motivera och lära ut lässtrategier?

Maria Björsell är speciallärare med lång erfarenhet av
att arbeta med läs- och språkfrämjande projekt. Maria
arbetar som speciallärare, sva -lärare och språkutvecklare i
Värmdö kommun. Centralt driver hon Värmdö kommuns
språkutveckling inom ramen för Likvärdig skola. Utöver det
är Maria föreläsare och författare till fortbildningsböcker,
läromedel, lärarhandledningar och skönlitterära lättlästa
böcker. Maria skriver på sin tredje fortbildningsbok med
arbetsnamnet, – Differentierad läsning för en läsande
generation.

11.35-11.45 Bensträckare
11.45-12.45 Boksamtal med elever – för att väcka läslust,
läsintresse och läsengagemang
Forskning har visat att boksamtal kan väcka läslust, läsintresse
och läsengagemang. I denna föreläsning får du ta del av
exempel och upplägg där den gemensamma läsningen och
boksamtalet är i fokus. Exemplen kopplas samman med
relevant forskning och teori om läsning i allmänhet och
skönlitterär läsning i synnerhet.

• Hur kan man arbeta med gemensam läsning och
  boksamtal?
• Vad ska man tänka på vid litteraturval?
• Hur kan boksamtalet organiseras?
• På vilka sätt kan stödstrukturer hjälpa elever att våga delta
  i samtal om det lästa?

Jenny Edvardsson är adjunkt i utbildningsvetenskap och
doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
Hennes forskning rör skönlitteratur som didaktiskt verktyg
i skolans olika undervisningsämnen. Jenny har skrivit flera
böcker om hur man kan arbeta för att utveckla barns och
ungas läsning, exempelvis Läsa och samtala om skönlitteratur
(2019) och Skönlitteratur i värdegrundsarbetet (2020).

12.45-13.45 Lunch
13.45-14.45 Läsa och förstå olika typer av texter
I skolan förväntas elever kunna läsa olika typer av
texter såsom skönlitterära texter, faktatexter och digitala
multimodala texter. Det är därför viktigt att eleverna får möta
olika typer av texter i undervisningen men också att de får
stöd i hur de ska närma sig olika texttyper. Med stöd i teori
och forskning diskuteras frågorna:

• Hur läser man olika typer av texter såsom skönlitterära
  texter, sakprosatexter och digitala multimodala texter?
• Hur kan lärare stötta sina elevers läsning av olika typer av
  texter?
• Vilka lässtrategier är bäst att använda och när ska de
  användas?
• Vad kan lärare göra för att få elever att stanna kvar
  i texten och på det sättet fördjupa sin förståelse för
  innehållet?

Jenny Edvardsson fortsätter.

14.45-15.05 Eftermiddagspaus
15.05-16.20 Elever som kämpar med sin läsning
– hur identifiera och stötta de elever som inte
når upp till åldersadekvat läsförmåga

• Vad säger den senaste forskningen om läsundervisning,
  läsförståelse och vad är det som avgör att man förstår det
  man läser?
• Hur identifiera de elever som inte följer en åldersadekvat
  utveckling vad gäller läsförståelse och avkodning?
• Varför tröttnar eleverna eller tappar lusten på mellanstadiet?
• Skrivandets betydelse och hur det kan skapa svårigheter för eleven?
• Hur samverka med vårdnadshavarna om gemensamt ansvar för läsutvecklingen?
• När det verkar omöjligt – ta del av evidensbaserade insatser för elever som kämpar med sin läsning

Ann-Katrin Swärd är PhD i Specialpedagogik med fokus på läs- och skrivundervisning och senior lektor vid Göteborgs universitet. Ann-Katrin har arbetat som lärare/speciallärare i drygt 30 år i olika skolformer och därefter som lärarutbildare vid olika lärosäten. Läs- och skrivfokus har främst handlat om att förebygga svårigheter, inte minst för elever som av olika skäl är i behov av särskilt stöd. Dessutom har hon arbetat med Läslyftet och varit inbjuden av Skolverket när läs- och skrivområdet har diskuterats i relation till kursplaner

16.20 Första konferensdagen avslutas

Konferensprogram dag 2, den 4 februari

08.00-08.15 Morgonkaffe
08.15-09.30 Läsförståelse och flerspråkiga elever
– lässtrategier som verktyg för att utveckla
såväl språk- som ämneskunskap

• Vilka utmaningar finns när flerspråkiga elever ska
  utveckla en god läsförståelse?
• Vilka lässtrategier behöver vi arbeta mer med och är alla
  strategier lika viktiga?
• Behöver alla elever utveckla samma strategier, oavsett
  språk?
• Hur kan ordförståelse- och läsförståelsestrategier bidra till
  att utveckla elevers läsförståelse och metakognition?
• Andra och tredje generationens invandrare – hur
  identifiera deras svårigheter när läsandet flyter men det
  finns brister i läsförståelsen?
• Vilken roll spelar elevens språkliga- och kulturella
  bakgrund i läsförståelsen – hur är elevers kontext kopplat
  till ord och begrepp?
• Hur kan undervisningen stötta elevernas språkutveckling
  och hur kan mångfalden av språk användas som en
  tillgång i klassrummet?

Anna Lindholm är fil.dr. i svenska som andraspråk
och arbetar som lektor i pedagogiskt arbete vid
Karlstads universitet. Hon har även en bakgrund som
grundskollärare. Annas forskningsintresse handlar om
läsning, läsutveckling och andra didaktiska frågor kopplade
till undervisning och till språkligt heterogena klassrum.
I ett av de forskningsprojekt som Anna medverkat i har
sva-ämnets organisering på grundskolan studerats. I ett
annat projekt utforskas flerspråkiga elevers användning av
ordförståelsestrategier i samband med att de genomför ett
ordförståelsetest. Hur grundskolor kan arbeta läsfrämjande i
samverkan med skolbibliotek, är också något som undersöks
i ett pågående samverkansprojekt med grundskolor.

09.30-09.50 Förmiddagspaus

09.50-11.05 Differentierad läsundervisning och
språkutvecklande arbetssätt i praktiken – med
fokus på anpassade lärmiljöer, stödstrukturer
och tydliga lektionsplaneringar som möter alla
elevers behov

• Hur planera och lägga upp läsundervisningen så att alla
  elever inkluderas oavsett elevernas förutsättningar?
• Hur skapa läs- och lärmiljöer i klassrummet för att ge alla
  elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt?
• Utveckla begreppsförståelsen i olika ämnen med hjälp av
  kooperativa strukturer, stödstrukturer och bildstöd
• Formativ undervisning – genom att ge eleverna
  kontinuerlig feedback, lyfta dem i sitt lärande och öka
  engagemanget

Åse Wewel, svenska, SO och sva-lärare, förstelärare
– inriktning språkutvecklande arbetssätt och läromedelsförfattare. Åse är för närvarande tjänstledig från Fittjaskolan
i Botkyrka kommun.

11.05-11.15 Bensträckare
11.15-12.35 Högläsning och muntligt berättande för att fånga
upp och stötta alla elever i deras läsutveckling
och läsförståelse
Praktiska exempel på metoder och upplägg i
undervisningen

• Att läsa eller lyssna, spelar det någon roll? – om hör- och
  läsförståelse
• Hur planerar och genomför du en högläsning som
  ger eleverna goda förutsättningar för såväl läs- som
  ordförrådsutveckling ?
• Hur arbetar du konkret med högläsning för att stärka och
  utöka elevernas ordförråd – vilka arbetssätt och metoder
  fungerar?
• Så kan högläsning användas för att stötta eleverna i deras
  läsförståelse

Maria Heimer är utbildad lärare och skolbibliotekarie och
har varit verksam som utvecklingspedagog med fokus på
språk-, läs- och skrivutveckling. Hon har även arbetat med
skolbiblioteksutveckling och har omfattande erfarenhet av
att utveckla elevers läsning. Hon är numera verksam som
författare, föreläsare och handledare.

12.35-13.30 Lunch för deltagare i fördjupningseftermiddagen
13.30-16.00 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag: Kollegialt lärande kring språk- och
kunskapsutvecklande undervisning i alla ämnen
– strategier och praktiska verktyg för SKUA

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag den 4 februari, kl. 13.30-16.00

Kollegialt lärande kring språk – och kunskapsutvecklande
undervisning i alla ämnen – strategier och praktiska verktyg
för SKUA

Många lärare anser sig arbeta språk – och kunskapsutvecklande, men verkligheten i klassrummen visar inte alltid det. I fördjupningseftermiddagen tar vi upp sätt för hur du kan göra lärarna medvetna om vikten av att arbeta språk – och kunskapsutvecklande och visar hur du gör det rent praktiskt.

Välkommen till en eftermiddag där praktiska verktyg ges alla lärare – vi utgår från läroplanen i olika ämnen och ser över de delar som rör det språkliga och vad alla lärare ska arbeta med. Eftermiddagen ger dig möjlighet att ta del av många övningar och exempel som sedan kan användas i det kollegiala lärandet för att stärka elevers språkliga förmåga.

Ur innehållet:

• Hur göra lärarna medvetna om vikten att arbeta språkutvecklande?
• Vilka språkliga krav det finns i olika ämnen och hur arbeta med dem?
• Hur arbeta med skol- och ämnesspråket i olika läromedelstexter?
• Vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att nå långsiktigt resultat i arbetet?

Vi bryter för eftermiddagskaffe ca 14.45

Under ledning av:

Tiia Ojala, legitimerad lärare i svenska som andraspråk och tyska. Tiia har en gedigen kompetens om andraspråksinlärning, nyanlända och om språkutvecklande undervisning. Hon anlitas ofta som föreläsare och lärarfortbildare och har även skapat cirka 30 läromedel och utvecklat en digital utbildningsplattform Tjangs. Några av hennes läromedelsserier är Förstå språket, Jalla – raka vägen! samt Språkkraft – svenska för nyanlända. 2014 tilldelades hon Årets debutantpris för unga läromedelsförfattare. Hennes senaste bok gavs ut förra året med titeln Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.