Språkstörning och språkligt tillgängliga
lärmiljöer – språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för alla elevers lärande

Konferenslokal

Sagt om Kompetentos tidigare Elevhälsokonferenser:

”Mycket bra att det varvades både teori, forskning och praktiska idéer och övningar i klassrummet”

”Bra och kunniga föreläsare som har god kunskap om vilka framgångsfaktorer som gynnar alla elevers lärande i skolan”

”Bra exempel, praktiskt nära, konkreta och djupa genomgångar. Spännande föreläsare”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Konferensdag 1, den 10 mars 2025

08.30-09.00 Registrering för deltagarna på plats
09.00-09.05 Välkommen till konferensen
09.05-10.30 Språkstörning och andra samtidigt
förekommande funktionsnedsättningar – hur
hänger olika svårigheter ihop och hur påverkar
de varandra?

Det är av stor vikt att göra en helhetsbedömning av elevens
svårigheter eftersom många barn med språkstörning har
andra samtidiga svårigheter; ADHD, autism, generella
inlärningssvårigheter, mm. Insatserna/stödet behöver således
också anpassas efter vad barnet har för ytterligare svårigheter.
Ta del av:

• Vilka elever gäller det och vilka är följderna för eleven,
  inlärningen och undervisningen?
• Hur identifiera dessa barn så tidigt som möjligt – vilka
  signaler och beteenden ska du vara uppmärksam på?
• Hur kan språkliga svårigheter hänga ihop med:
  - NPF-problematik
  - läs – och skrivsvårigheter
  - generella inlärningssvårigheter
• Hur göra säkra bedömningar och avgöra vad som är
  orsaken till språkstörningen – vad är vad?
• Vilka stödinsatser kräver de olika svårigheterna och
  kombinationerna?

Elisabet Fernell är barnläkare/barnneurolog och professor
i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum,
Göteborgs universitet. Hon arbetar kliniskt och inom
forskning i skärningspunkten mellan barnneurologi och
barnneuropsykiatri, framförallt med områdena autism,
ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barn och
ungdomar. I sitt arbete har hon mycket samarbete med
pedagoger, logopeder och psykologer.

10.30-10.50 Förmiddagspaus
10.50-12.30 Inkluderande lärmiljöer för språkligt
sårbara elever: Samverkan och anpassningar för
utveckling på individ- och gruppnivå

Hur uppnå bättre resultat med fokus på organisation i stället
för på enskilda elevers svårigheter – inkludering av elever med
språkstörning och språklig sårbarhet.

• Hur kan du som pedagog arbeta med språklig och
  kommunikativ anpassning i klassrummet, där alla elever
  inkluderas oavsett elevens förutsättningar?
• Vilka pedagogiska arbetssätt främjar ökad delaktighet och
  inkludering i klassrummet av barn med språkstörningar –
  vilka krav ställer det på pedagogerna?
• Hur skapa större utrymme för repetition, tid,
  visualisering, modellering och tydlig struktur i
  undervisningen trotsbegränsade resurser och tid?
• Samarbete och samverkan mellan pedagog och logoped,
  hur vi tillsammans kan stärka och utveckla elevernas
  språkliga och kommunikativa förmågor direkt i
  klassrummet
• Samverkan mellan professioner och elevhälsans roll att
  arbeta främjande kring elever med språkstörning

Julia Andersson är legitimerad logoped med
specialpedagogisk kompetens i Umeå kommun/Logopedjulia.
Julia har lång erfarenhet av att arbeta med elever i språkliga
svårigheter och med ett starkt engagemang för att skapa
inkluderande lärmiljöer arbetar hon för att främja elevernas
språkliga och kommunikativa utveckling, både på individ
och gruppnivå.

12.30-13.30 Lunch
13.30-14.40 Flerspråkighet och språkstörning – bedöma
flerspråkiga barns språkutveckling och hur skilja
mellan en andraspråksutveckling och språkstörning?

• Hur ser den språkliga utvecklingen ut hos flerspråkiga
  barn och vilka faktorer gör att bedömning av eventuell
  språkstörning blir svårare?
• Vilka orsaker finns för en sen språklig utveckling och
  hur skiljer/differentierar man mellan bristande exponering
  för språk och en språkstörning?
• Hinner flerspråkiga barn ifatt enspråkiga barn efter ett visst
  antal års exponering för majoritetsspråket?
• Utredningsmetoder, kartläggning och verktyg vid
  språkutredning. Utmaningar vid diagnostisering av flerspråkiga
  barn med misstänkt språkstörning
• Att bli säkrare i bedömningen för att undvika under- resp
  överdiagnosticering
• Viktiga utvecklingsområden att ta hänsyn till i arbetet med
  flerspråkiga barn

Pascale Wehbe är doktorand i lingvistik med inriktning på
flerspråkigabarns språkutveckling vid Uppsala universitet. Hon
är även logoped och har jobbat med utredning av barn med
misstänkt språkstörning i många år. Pascale har även djup
erfarenhet att arbeta med utredningar av dyslexi
(läsoch skrivsvårigheter) och dyskalkyli (räknesvårigheter).

14.40-15.00 Eftermiddagspaus
15.00-16.00 Läsundervisning, läsförståelse och språkstörning
– anpassade lärmiljöer, stödstrukturer och tydliga
lektionsplaneringar som möter alla elevers behov

• Hur planera och lägga upp läsundervisningen så att alla
  elever inkluderas oavsett elevernas förutsättningar
• Skriftlig information/instruktion – hur formulerar man
  bäst texter (uppgifter, prov etc)
• Hur skapa läs- och lärmiljöer i klassrummet för att ge
  alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt?
• Utveckla begreppsförståelsen i olika ämnen med hjälp av
  kooperativa strukturer, stödstrukturer och bildstöd
• Eleven som god läsare – hur uppmuntrar man eleven att se
  sig själv som en god läsare fast det är ”svårt att läsa”?
• Eleven som god skribent - hur uppmuntrar man eleven att
  skapa goda texter utan att fastna på svårigheterna?
• Formativ undervisning – genom att ge eleverna kontinuerlig
  feedback, lyfta dem i sitt lärande och öka engagemanget

Åse Wewel, svenska, SO och sva-lärare, förstelärare
– inriktning språkutvecklande arbetssätt och
läromedelsförfattare, Fittjaskolan i Botkyrka kommun.

16.00-16.10 Bensträckare

16.10-17.00 Unga med Språkstörning - inifrånperspektiv.

Hur klara man grundskolan, gymnasiet och högskolan med
språkstörning – vad är viktiga och framgångsrika stödinsatser
för elever som kämpar med skolan

Föreläsningen kommer att utgå från Alberts egen berättelse av att
tagit sig igenom skolan med en språkstörning, från de tidiga
skolåren till där han befinner sig idag. Albert har läst delar av
Ingenjörsprogrammet i maskinteknik och nu ska han ta sig an
socionomprogrammet. Han kommer att berätta hur han inte
bara överlevde skolgången utan hur han bemästrade och klarade
betygskraven.

Vad kan språklig sårbarhet innebära i högre årskurser och i
gymnasiet?

• Hur skapar du en större pedagogisk delaktighet hos äldre
  elever med språkstörning och språklig sårbarhet?
• Hur utforma anpassade lärsituationer utifrån äldre elevers
  specifika behov?
• Sociala samspelet och språkstörningar – hur stärka elevers
  kommunikativa förmåga och möjlighet till inkludering under
  hela skoldagen?
• Hur hantera att ha kunskapen i sig, men man får inte
  riktigt ut den?

Albert Telon är 26 år och ordförande i Unga
med språkstörning (UMS), studerande och föreläser
om sinaerfarenheter av att ha klarat grundskolan och
gymnasiet, och nu studerar på Högskolan. Han har
generell språkstörning och har uppförsbacke med det
mesta som handlar om språk, utom att prata.

17.00 Konferensdag 1 avslutas

Konferensdag 2, den 11 mars 2025

08.00-08.15 Morgonkaffe för deltagare på plats
08.15-09.15 Den senaste forskningen om hjärnan,
språkutveckling, språkstörning och språklig sårbarhet

• Hjärnan, minnet och kognitiva funktioner – vilken
  påverkan har de vid en språkutveckling och språklig sårbarhet?
• Vilka är de bidragande faktorerna till elevers språkliga
  sårbarhet och hur kan vi arbeta i skolan för att stötta
  språkutvecklingen på bästa sätt?
• Hur kan symtom på språkliga svårigheter förändras över tid?
• Hur ser sambanden ut mellan språkliga svårigheter och
  läs och skrivsvårigheter?
• Hur hänger språkliga svårigheter ihop med exekutiva
  svårigheter, exempelvis nedsatt arbetsminne?
• Hur träna och kompensera för att överbygga elevens språkliga
  svårigheter?

Signe Tonér är leg. logoped och har arbetat med både barn,
ungdomar och vuxna med språkliga svårigheter och/ eller läs- och
skrivsvårigheter. Hon har en doktorsexamen i lingvistik med
inriktning på samband mellan språkförmåga, kognitiva förmågor
och barns uppväxtvillkor och arbetar som universitetslektor vid
institutionen för lingvistik, Stockholms universitet med huvudsakligt
fokus på barns och ungdomars språkutveckling.

09.15-09:35 Förmiddagspaus
09:35-11:00 Konkreta och praktiska metoder som stärker
begreppsbildningen, synliggör ordförrådet och höjer
språknivån

Elever med stora brister i ordförrådet behöver stöd under hela
sin skolgång och ett stort ordförråd är starkt förknippat med
skolframgång. För de flesta elever med språkstörning är det svårt
att lära in, komma ihåg och använda rätt ord i rätt sammanhang.
Dessutom behöver barn och ungdomar med språkstörning många
repetitioner för att orden ska bli en del av deras aktiva ordförråd.

• Vilka ord ska man fokusera på?
• Hur använder man lektionstiden på bästa sätt för att optimera
  ordinlärningen?
• Hur formulerar man elevvänliga orddefinitioner?
• Vilka typer av aktiviteter stöttar inlärningen och fördjupar och
  breddar ordkunskapen?
• Hur kan man använda visuellt stöd för att stötta utvecklingen av
  ordförrådet?

Boel Forsell är leg. logoped och arbetar på Stenkulaskolan i Malmö.
Hon har erfarenhet av att arbeta i en flerspråkig skolmiljö och att
leda kompetensutvecklingsarbete med fokus på
ordförrådsutvecklande arbetssätt. Hon arbetar främst med
skolelever från förskoleklass upp till årskurs sex och har erfarenhet
av elevnära arbete även med elever på högstadiet.

11.00-11.10 Bensträckare

11.10-12.40 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
- språkstödjande insatser i alla ämnen som möjliggör
språkligt lärande för alla elever trots språkstörning

• Vad skapar svårigheter i klassrummet/lärmiljön för elever
  som har språkstörning?
• Så skapas stödstrukturer och systematik kring ett språk
  – och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
• Hur skapa en pedagogisk delaktighet hos alla elever oavsett
  förutsättningar och språkliga svårigheter?
• Hur utformas en undervisning som är språk- och
  ämnesstödjande - hur kan det se ut i klassrummet?
• Hur arbeta med bild och symbolstöd i alla ämnen för att
  tillgängliggöra språk och kommunikation?
• Vilka resurser behövs i skolan för att verkligen möta elevers
  behov vid språkstörning och språklig sårbarhet, och hur
  kan samverkan mellan olika professioner och elevhälsans
  främjande arbete utformas?

Cecilia Engstrand är fritidspedagog, leg. lärare i MA/SV,
SO/ NO, förstelärare - inriktning språkutvecklande arbetssätt
samt Rossana Moretta som är leg. logoped med
specialpedagogisk kompetens, Brageskolan, Sollentuna
kommun.

12.40 Konferensen avslutas
12.40 – 13.30 Lunch för deltagare till separat
bokningsbar fördjupningseftermiddagen
13.30-16.00 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag;
Kollegiala lärprocesser kring språkstörning och språklig sårbarhet

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag,
den 11 mars, kl 13.30-16.00

Att organisera för kollegiala lärprocesser kring
språkstörning och språklig sårbarhet – praktiska
strategier för att stödja lärfrämjande skolutveckling

Under fördjupningseftermiddagen får du ta del av praktiska arbetssätt
och strategier som tar utvecklingsarbetet till nästa nivå. Eftermiddagen
belyser hur du förskjuter fokus från individen till uppdraget och
undervisningen.Om utvecklingsprocesser ska bli framgångsrika
behöver de utgå från analyser av relationen mellan elevers behov och
den undervisning de möter. Här finns utgångspunkten för
professionellt engagemang och känsla av mening i förbättringsarbetet,
en förutsättning för att vi ska kunna hämta kraft i kollegornas
inneboende resurser.

Under eftermiddagen bearbetas frågeställningar som:

• Skapa samsyn, större medvetenhet och samagerande – möjliggöra
  att alla professioner är med och arbetar utifrånen gemensam
  struktur för allas rätt att lyckas i skolan
• Vad kännetecknar ett utvecklingsarbete som är främjande och
  förebyggande och leder till förbättradeförutsättningarna för eleven?
• Att organisera för regelbundna, långsiktiga och hållbara strukturer i
  förbättringsarbetet
• Undervisningsnära kollegiala analyser – att skapa en synvända där
  vi identifierar lösningar samt förebyggermotstånd

Under eftermiddagen bryter vi för en kaffepaus ca 14.45

Under ledning av:
Lena Göthe arbetar med undervisningsnära kollegialt lärande där det
ständiga undersökandet, planerandet och utvecklandet av elevers
lärande bildar navet. Hon handleder i didaktisk undervisningsutveckling,
inspirerar kring systematiskt kvalitetsarbete och utbildar i pedagogiskt
ledarskap. Hon undervisar också på rektorsprogrammet vid Göteborgs
universitet.