Plats

Så här tycker några av våra tidigare deltagare från våra konferenser:

”Jättefint hur delarna bildade en genomtänkt övergripande helhet. Välplanerad och organiserad konferens med tillfälle att träffa kollegor från hela landet. Roligt, lärorikt och inspirerande! Längtar till att utveckla arbetet på mina skolor!”

”Mycket proffsigt! Min fjärde konferens hos er och har aldrig varit besviken”

”Bra och kunniga föreläsare som har god kunskap om vilka framgångsfaktorer som gynnar alla elevers lärande i skolan”

Klicka på bilden för att ladda ned det fullständiga programmet

klicka på bilden för att ladda ner

Programschema

Programdag 1, den 9 mars 2026

08.30-09.00 Registrering för deltagare på plats

09.00-09.05 Välkommen till konferensen

09.05-10.30 Språkutveckling, Språkstörning och andra samtidigt förekommande funktionsnedsättningar – hur hänger olika svårigheter ihop och hur påverkar de varandra?

Det är av stor vikt att göra en helhetsbedömning av barns svårigheter eftersom många barn med språkstörning har andra samtidiga svårigheter; ADHD, autism, generella inlärningssvårigheter, mm. Insatserna/stödet behöver således också anpassas efter vad barnet har för ytterligare svårigheter. Ta del av:

• Hur identifiera dessa barn så tidigt som möjligt – vilka signaler och beteenden ska du vara uppmärksam på?
• Vad står olika svårigheter för och vad innebär de i praktiken för barnet; impressiv, expressiv, generell, fonologisk, grammatisk, pragmatisk
• Hur kan språkliga svårigheter hänga ihop med:
  – NPF-problematik
  – generella inlärningssvårigheter
• Språkliga svårigheter och språkutvecklande arbetssätt – så kan förskolan skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer

Signe Tonér är leg. logoped och har arbetat med både barn, ungdomar och vuxna med språkliga svårigheter och/ eller läs- och skrivsvårigheter. Hon har en doktorsexamen i lingvistik med inriktning på samband mellan språkförmåga, kognitiva förmågor och barns uppväxtvillkor och arbetar för närvarande som lektor vid förskollärarutbildningen, Stockholms universitet med huvudsakligt fokus på språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt.

10.30-10.50 Förmiddagspaus

10.50-12.30 Att bygga broar mellan forskning och praktiskt genomförande med ett språkutvecklande och läsengagerande perspektiv

Med utgångspunkt i en genomförd och internationellt publicerad forskningsstudie om förskolans språkutvecklande ansvar (Alatalo & Westlund, 2019), tar Barbro med oss på en utvecklingsresa som landar i förslag på flera praktiknära undervisningsmodeller kopplat till högläsning. Eftersom faktabilderbokens (sakprosans) språkutvecklande potential ofta behandlas styvmoderlig i jämförelse med skönlitteraturen, får den förra genren större utrymme under föreläsningen. Ett balanserat förhållningssätt till båda dessa genrer bör dock eftersträvas vid den viktiga högläsningen, vilket också betonas i Lpfö 18 (rev. 2025).

• Kan valet av högläsningsböcker få större betydelse än vi trott, vad gäller både barns språkutveckling, resonemangsförmåga och läsengagemang?
• Vilken typ av faktabilderböcker passar att läsa med barnen i förskolan? – Vad är egentligen en faktabilderbok?
• Vad bör man främst tänka på vid högläsning av faktabilderböcker respektive skönlitterära bilderböcker och de samtal som förs? – Vad är lika och vad är olika?
• Vad är skillnaden mellan läslust och läsengagemang – och varför använder läsforskare alltmer begreppet läsengagemang för att tidigt fånga barns intresse för läsning?

Barbro Westlund är fil.dr. i didaktik och tidigare lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet. Hon har skrivit flera böcker riktade till lärare och är en ofta anlitad föreläsare inom sitt forsknings- och specialområde. Hennes senast utkomna bok har titeln Arbeta med faktabilderböcker i förskolan. Vad och hur?

12.30-13.30. Lunch

13.30-14.45 Flerspråkighet, språkstörning och språkutveckling – uppmärksamma svårigheter och hur skilja mellan en andraspråksutveckling och språkstörning?

• Hur ser den språkliga utvecklingen ut hos flerspråkiga barn och vilka faktorer gör att bedömning av eventuell språkstörning blir svårare?
• Vilka orsaker finns för sen språklig utveckling och hur skiljer/differentierar du mellan bristande exponering för språk och en språkstörning?
• Vilka skillnader och likheter finns det i andraspråksutvecklingen mellan nyanlända elever och de som varit här ett tag?
• Utredningsmetoder, kartläggning och verktyg för kartläggning och utredning av flerspråkiga barn
• Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga barn med språkstörningar kontra enspråkiga?

Pascale Wehbe är doktorand i lingvistik med inriktning på flerspråkiga barns språkutveckling vid Uppsala universitet. Hon är även logoped och har jobbat med utredning av förskolebarn och skolbarn med misstänkt språkstörning i många år. Pascale har även djup erfarenhet av att arbeta med utredningar av dyslexi (läs-och skrivsvårigheter) och dyskalkyli (räknesvårigheter).

14.45-15.05 Eftermiddagspaus

15.05-16.30 Så kan förskolan arbeta aktivt för att möta språkstörning, språklig sårbarhet och alla barns språkutveckling

Ta del av hur du leder utvecklingsarbetet i förskolan genom praktiknära exempel på hur du arbetar fram strategier och metoder för ett kvalitativt språkutvecklande arbetssätt för medarbetarna. Ett arbetssätt som visat sig vara framgångsrikt i att skapa samsyn, öka språkstimulansen för barnen och kvalitetssäkra lärmiljöerna.

• Språkets betydelse och bärande av barns lärande identitet och rätten till att bli sitt bästa jag – språkets roll för kognition, social utveckling och skolframgång
• Skapa likvärdiga förutsättningar att arbeta med språkutveckling
• Metoder och arbetssätt för att synliggöra språkutveckling
• Hur gör man för att verkligen säkerställa kvaliteten på sitt språkfrämjande arbete?
• Vilka steg behöver man ta för att nå fram till arbetssätt som fungerar över tid?
• Hur tillrättalägga en god grund för en hel organisation att ge adekvat stöd?

Moa Bäversten är utbildad förskollärare och har tillsammans med Emilia Larsson Samoladas skrivit böckerna Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan. Idag arbetar Moa som fortbildare inom förskolevärlden. Hon brinner för alla barns rätt till språk och den fantastiska möjligheten vi vuxna har att berika ett barns språkutveckling.

16.30 Första konferensdagen avslutas

Programdag 2, den 10 mars 2026

08.15-08.30 Morgonkaffe för deltagare på plats

08.30-09.30 Talängslan, Selektiv mutism – strategier för att stötta barn i sociala sammanhang och sin utveckling

• Selektiv mutism, ofrivillig tystnad, vad är det och vilka svårigheter ger det för barnet?
• Hur ser samvariationen ut med andra funktionsnedsättningar?
• Vilka strategier stöttar och hjälper ett barn som inte talar i förskolan – vad behöver göras på organisation-grupp och individnivå?

Carina Engström har lång erfarenhet som logoped i såväl patientnära arbete som i utbildning och handledning. Carina har exempelvis anlitats av Habiliteringen i Göteborg respektive Stockholm, Logopedprogrammet i Stockholm, SPSM och Logopedförbundet. Carina har även varit kursledare för specialistutbildningen i Selektiv Mutism på Uppsala universitet och är författare till boken ”Pratlust & Talängslan”.

09.30-09.50 Förmiddagspaus

09.50-11.20 Högläsning som en del av det systematiska kvalitetsarbetet

Högläsning och den senaste revideringen av läroplanen – hur blir högläsningen och samtalen om det som läses en central del av förskolans undervisning för att nå förskolans alla mål.

• Vad säger forskningen om olika former av högläsning – till, för och med
• Vilka funktioner kan högläsningen ha och hur nyttjas högläsningens potential?
• Hur gör planering, uppföljning och utvärdering högläsningen medveten och genomtänkt i undervisningen?
• Hur anpassa högläsningen och samtalet behöver så att alla barn kan delta och vara delaktiga?

Maria Heimer är verksam som författare och föreläsare och har tidigare arbetat som utvecklingspedagog i förskolan. Hon har skrivit flera böcker om högläsning, och på Instagramkontot ”Boksloken” tipsar hon om nyutgiven barnlitteratur.

11.20-11.30 Bensträckare

11.30-12.30 Skapa språkliga lärmiljöer där böcker, språket och boksamtal blir centrala delar i förskolans verksamhet och mål

• Strategier där sagomaterial, ramsor, sånger, bilder och läsning ingår i de dagliga samtalen och pedagogiska arbetet
• Hur stimulerar du barnen till att bli aktiva så att boksamtal inte blir en envägskommunikation
• Nya möjligheter att planera och arbeta tematiskt med böcker och annat språkligt material för att nå förskolans mål
• Så kan lässtimulans främja små barns språkutveckling och bidra till det kompensatoriska uppdraget och likvärdig grund till alla familjer
• Hur sätta ihop barngrupper så att boksamtalen blir språkutvecklande för alla barn
• Hur kan högläsning och litteratur användas systematiskt utifrån ett hela dagen perspektiv – praktiska exempel
• Den viktiga samverkan – hur få med alla på förskolan i det språkutvecklande arbetet.i samverkar med vårdnadshavare kring högläsning och barns språkutveckling

Marie Svensson, förskollärare och rektor i förskola i Borås stad sedan 2016, Marie är rektor för en litteraturdiplomerade förskola där hon har varit med från start. Du får inspiration och systematiska metoder för hur din verksamhet kan utvecklas för mer systematik kring högläsning

12.30 Konferensen avslutas

12.30-13.30 Lunch för deltagare till den separat bokningsbara fördjupningseftermiddagen
Leda och organisera ett utvecklingsarbete som stärker förskolans språkliga förhållningssätt och som ger effekt i förskolans systematiska kvalitetsarbete

13.30-16.00 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag. Vi bryter för eftermiddagspaus ca 14.30

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag, den 10 mars, kl. 13.30-16.00

Leda och organisera ett utvecklingsarbete som stärker förskolans språkliga förhållningssätt och som ger effekt i det systematiska kvalitetsarbetet

För att göra hela barnets dag på förskolan så språkrik som möjligt krävs att vuxna antar ett språkstimulerande förhållningssätt som sträcker sig över hela dagen. Eftermiddagens fokus ligger på att utveckla och fördjupa pedagogernas språkutvecklande arbetssätt, vilket i sin tur ger positiva effekter på barnens tal- och språkutveckling samt på förskolans systematiska kvalitetsarbete (SKA). Under eftermiddagen får du konkreta verktyg och metoder som gör att du redan nästa dag kan ta steg för att fördjupa och vidareutveckla förskolans språkutvecklande arbete och systematiska kvalitetsarbete.

Under eftermiddagen berörs bland annat frågeställningar som:

• Hur du genom medvetna språkhandlingar, stödjande underlag och kollegialt samarbete kan förändra hela förskolans sätt att arbeta med språkutveckling
• Hur du kan tillrättalägga en god grund för en hel organisation att få kunskap och samsyn om språkets betydelse för barns utveckling?
• Hur kan ett nytt arbetssätt stötta och uppnå uppföljningsbara resultat kopplade till läroplanens (reviderade) språkliga delar och förskolans systematiska kvalitetsarbete?

Under ledning av: Carolina Malmqvist, leg. logoped och arbetar som språkutvecklare för kommunala förskolor i Västerås stad. I sin roll ansvarar hon för kompetensutveckling av ledning och pedagoger i språkutvecklande arbetssätt genom handledning, föreläsningar eller genom att inleda och leda längre utvecklingsinsatser. Caroline har arbetat med ELSA-modellen (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) och aktionsforskning som bygger på forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan med koppling till Göteborgs universitet. Parallellt med sitt arbete som språkutvecklare driver hon egen mottagning, Logopedi Västerås, där Caroline främst utreder dyslexi och språkstörning samt erbjuder föreläsningar om språkstörning, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt.

Vi bryter för eftermiddagspaus ca 14.30