Projektbeskrivning

Matematiksvårigheter

3-4 september 2020

Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm

OBS! Nu kan du välja mellan att delta i konferensen på plats eller via livesändning

Förebyggande och stödjande insatser för alla elevers matematiska utveckling

  • Tidig kartläggning och diagnostisering av elever i samband med matematiksvårigheter som säkrar rätt stödinsatser
  • Matematiksvårigheter i praktiken – strategier för hur du anpassar insatser utifrån elevers olika problem
  • Visualisera, prata och laborera matematik som underlättar för elever i matematiksvårigheter – så går det till i praktiken utifrån ett mindre läromedelstyrt arbetssätt
  • Matematikångest och dåligt självförtroende – hur kan lärmiljön i klassrummet organiseras för att ge bättre förutsättningar för dessa elever?
  • Digitala hjälpmedel som skapar nya möjligheter för elever i matematiksvårigheter
  • Så blir formativ bedömning ett förebyggande verktyg vid matematiksvårigheter och som främjar elevens lärandeprocess
  • Matematiksvårigheter och möjligheter – lektionsplanering och anpassade lärmiljöer som gynnar alla elever

Kooperativt lärande och inkluderande lärprocesser – elevaktiva arbetssätt som främjar lärandet vid matematiksvårigheter

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag den 4 september

Hur skapas differentierad, inkluderande och utmanande matematikundervisning? Under eftermiddagen får du prova på kooperativa lektionsmoment och hur läraren kan leda undervisningen. Vi kommer prova undervisning där olikheter mellan elever kommer berika elevernas matematiska resonemang och förståelse.

Under ledning av: Niclas Fohlin, matematik och speciallärare.

Datum och pris

Konferens och fördjupning den 3-4 september 2020

Konferens: 6995 kr
Före 23 augusti: 5995 kr
Före 26 juni: 5995 kr

Fördjupning: 2495 kr

Konferens + fördjupning: 9490 kr
Före 23 augusti: 7990 kr
Före 26 juni: 6990 kr

Konferensanläggning

Citykonferensen Ingenjörshuset

Malmskillnadsgatan 46, Stockholm

Några röster om Kompetentos konferenser:

”Det har verkligen varit en konferens av mycket hög kvalitet som gett mig många tankar och idéer inför mitt fortsatta arbete” Pajala kommun

”Bästa konferensen på länge. Bred kompetens hos föreläsarna från olika ”yrkeskategorier”. Lämnar konferensen med ett leende på läpparna” Stockholms stad

”Har fått mycket användbara verktyg. Bra med forskning/metodik i blandning” Linköpings kommun

”Mycket spännande och intressant. Bra blandning av talare och ämnen” Borås stad

Talare och praktikfall

Ola Helenius
Forskare, Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet

Helena Roos
Lektor i matematikdidaktik, Linnéuniversitet, Växjö

Sara Hedberg
Förstelärare i matematik, Brännkärrsskolan, Knivsta

Torulf Palm
Professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Annika Grothérus
Gymnasielärare, Prins Wilhelmgymnasiet, Flen

Johan Korhonen
Docent i specialpedagogik, Åbo Akademi

Eva-Stina Källgården
Lärarutbildare och författare inom matematik & didaktik

Katarina Eriksson
Förstelärare, Alviksskolan, Luleå

Niclas Fohlin
Matematiklärare, speciallärare och pedagogisk utvecklingsledare


Konferensprogram

Dag 1 (3 september 2020)

08.30-09.00 Registrering

09.00-09.05 Välkommen

09.05-10.10
Den senaste forskningen om matematiksvårigheter – vad betyder matematiksvårigheter i praktiken och hur anpassar du insatser utifrån olika problem?

  • definiering av begreppet matematiksvårigheter
  • inlärningssvårigheter i matematik – vad beror det på att elever brister i den matematiska förmågan och hur stötta för bäst effekt?
  • barns utveckling och taluppfattning – varför är det svårt för vissa barn och hur kan vi underlätta inlärningen?
  • sambanden mellan inlärningssvårigheter med matematik och läs- och skrivsvårigheter
  • vad är skillnaden mellan dyskalkyli och matematiksvårigheter?

Ola Helenius är forskare och undervisningsutvecklare vid
NCM, nationellt centrum för matematikutveckling. Ett av hans
forskningsintressen handlar om kognitiva förutsättningar för
att tänka matematiskt. Ett stort och aktuellt projekt som han
arbetar med handlar om framtagning av forskningsgrundad
undervisning i taluppfattning för årskurs 1-3.

10.10-10.30 Förmiddagskaffe

10.30-11.30
Digitala möjligheter vid matematiksvårigheter – i en lärmiljö för alla

  • hur kan digitala och webbaserade hjälpmedel användas vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat?
  • hur kan uttrycket ”det som är nödvändigt för vissa, är bra för alla” genomsyra matematikundervisningen, med stöd av digitala verktyg?
  • hur blir digitala hjälpmedel ett komplement till den ordinarie undervisningen?
  • hur kan de digitala verktygen användas för att skapa motivation för matematikundervisningen?
  • konkreta och praktiska exempel på hur digitala hjälpmedel används för att visualisera och konkretisera matematiska uppgifter

Katarina Eriksson är förstelärare med inriktning matematik
och digitala verktyg, med över 20 års erfarenhet i grundskolan
både från mellan- och högstadiet. Utöver lärartjänsten arbetar
Katarina som digital pedagogisk resurs i sin kommun. Katarina
håller i utbildningar, föreläser och anordnar workshops med
fokus på digital tillgänglighet. Via Gudrun Malmer stipendium
har hon gjort en klassrumsstudie ”Omdefinierat lärande i
matematik” tillsammans med specialpedagogen Eva Rännar.
Samarbetet och deras gemensamma erfarenheter ledde fram till den bok som kommer ut i januari 2020; ”Digitala möjligheter i en lärmiljö för alla”.

11.30-11.40 Bensträckare

11.40-12.40
Visualisera, prata och laborera matematik som
underlättar för elever i matematiksvårigheter

  • tillvägagångssätt och alternativa undervisningsmetoder för att främja lärande hos de yngre eleverna och förebygga matematiksvårigheter
  • att ändra fokus från den mekaniska och instrumentella matematiken till en mer praktisk och laborativ matematikundervisning där alla elever är aktiva och delaktiga
  • hur arbeta med kontinuerlig uppföljning och kartläggning av elevernas utveckling för att se om undervisningen ger effekt

Sara Hedberg är förstelärare i matematik samt utbildar sig till
speciallärare. Brännkärrsskolan är en F-4 skola som startade
2010 i Alsike i Knivsta. Sedan 2014 arbetar matematiklärarna
på skolan på ett mindre läromedelstyrt sätt där läroplanen och
kursplanen är utgångspunkt i undervisningen. Ett arbetssätt
som skapar aktiva elever och där eleverna får praktiskt
laborera, diskutera och resonera kring matematik. Ett arbetssätt
som gynnar alla elever – såväl elever med svårigheter som
högpresterande elever eller elever med särskild begåvning.
Under föreläsningen kommer du att få ta del av ett arbete
kring att skapa en främjande, förebyggande och utvecklande
matematikundervisning där elever med matematiksvårigheter
tidigt upptäcks.

12.40-13.40 Lunch


13.40-14.50
Formativ bedömning som förebygger matematiksvårigheter och främjar elevens lärandeprocess

  • hur vi i klassrummet effektivt kan samla in viktig information om alla elevers kunskaper och färdigheter och deras lärandebehov
  • frågor och uppgifter som ger central information om elevers förståelse
  • feedback som är effektiv för både elevers lärande och deras motivation
  • hur det formativa arbetssättet bidrar till att öka elevernas tro på sig själva samtidigt som det tydliggör vilka kunskaper som behöver vidareutvecklas
  • hur formativ bedömning kan implementeras som ett verktyg för att öka elevernas lärande

Torulf Palm leder en forskargrupp i formativ bedömning som
har som huvudsyfte att bedriva forskning där resultaten ska
kunna användas, t ex av lärare i undervisningen eller av rektorer för deras beslut om stöd till lärare. Gruppen studerar hur olika egenskaper hos formativa bedömningspraktiker påverkar elevers motivation och lärande, och vilket stöd lärare behöver för att kunna vidareutveckla sin formativa bedömningspraktik på ett sådant sätt att den får önskvärda effekter. Forskningen sker oftast i aktivt samarbete med lärare, skolor och kommuner och med fokus på matematik.

14.50-15.20 Eftermiddagskaffe

15.20-16.40
Framgångsrika undervisningsmetoder av elever med matematikångest och dåligt självförtroende
Motivationsfaktorer för att komma vidare trots lång tid av motgångar och svårigheter

  • hur identifierar du de bakomliggande orsakerna till blockeringar kring matematiken – vilka är de vanligaste emotionella faktorerna?
  • vad betyder och innebär ängslan och ångest, dåligt självförtroende och låg matematisk självuppfattning för matematiken?
  • hur kan lärmiljön i klassrummet och i undervisningen organiseras för att ge bättre förutsättningar för elever med matematikångest?
  • hur stötta elever på bästa sätt som upplevt svårigheter under lång tid – hur fånga deras intresse och få upp motivationen att fortsätta kämpa?
  • hur bemöter du elever som har gett upp och inte kan se någon praktisk användning av matematik?
  • vad säger forskningen om relationers betydelse som en förebyggande faktor för elevens möjligheter att nå målen trots svårigheter?
  • elevers självbild och självkänsla – så kan starka relationer utveckla trygghet och välmående hos eleverna?
  • hur kan elever som upplevt misslyckande med matematiken vinna tillbaka sitt förtroende för både lärare och sin egen förmåga?

Annika Grothérus är gymnasielärare i matematik,
biologi, naturkunskap och hållbart samhälle vid Prins
Wilhelmgymnasiet i Flen samt doktorand i matematikens
didaktik vid Linköpings Universitet. Hon har över 20 års
erfarenhet från undervisning i årskurs 3-9 i Ma och Noämnena samt i biologi, naturkunskap och hållbart samhälle
på gymnasiet. Hon är doktorand i forskarskolan FontD vid
Linköpings Universitet och forskar kring matematikångest/
ängslan.

16.40 Konferensens första dag avslutas

Dag 2 (4 september 2020)

08.00-08.15 Morgonkaffe

08.15-09.40
Tidig kartläggning och diagnostisering av elever i samband med matematiksvårigheter som säkrar rätt stödinsatser
Vad vet vi om faktorerna bakom lärande och ickelärande i matematik?

  • hur upptäcka signaler om att vissa elever inte hänger med i undervisningen?
  • hur använder du kartläggning av elever för tidigare upptäckt och rätt stödinsatser?
  • vikten av att i ett tidigt skede genomföra kartläggningen av varje elevs kunskaper så att insatserna individanpassas efter förutsättningar och behov
  • hur kartlägga en elevs matematiska förmågor mer i detalj?
  • fallgropar och framgångsfaktorer för att göra så korrekt kartläggning som möjligt
  • hur utvärdera användandet av materialet så att bedömningarna blir så korrekta som möjligt?


  • vad säger forskningen om digitala hjälpmedel vid matematiksvårigheter och när är det mest lämpligt för att träna arbetsminnet, taluppfattning via tallinjen samt problemlösning och spatial förmåga?

Johan Korhonen forskar och undervisar i
matematiksvårigheter. Han har varit med och utvecklat
flera kartläggningsmaterial för att identifiera elever med
matematiksvårigheter och för tillfället medverkar Korhonen
i flera forskningsprojekt om matematiksvårigheter i Finland,
Sverige och Norge.

Föreläsningen hålls på engelska.

09.40-10.00 Förmiddagskaffe

10.00-11.10
Matematiksvårigheter med möjligheter – lektionsplanering och anpassade lärmiljöer som gynnar alla elever

  • hur skapar du en lärmiljö där alla elever känner ”jag kan lära mig” – vad krävs av dig?
  • förstår DU hur eleven tänker, när den svarar? Förstår eleven hur DU tänker, när du förklarar?
  • praktiska exempel på laborationer där samarbete mellan lärare behövs för att kunna utmana alla och samtidigt ge stödinsats till dem som behöver
  • hur bemöter du elever för att fånga deras intresse och samtidigt få undervisningstiden att räcka till för förståelse och träning?
  • hur använder du formativt lärande och handledande för elevernas utveckling av begrepps- och problemlösningsförmågor?

Eva-Stina Källgården har livslång erfarenhet som
matematiklärare och lärarutbildare. Med start som lärare inom
matematisk statistik på Stockholms universitet och sedan
som lärare i grundskolan och gymnasiet. Eva-Stina har alltid
strävat efter att komma på djupet och lära sig mer om barns
utveckling av matematiska begrepp och språk. Eva-Stina är
författare till handböcker i matematik och didaktik för lärare
från förskoleklass till gymnasiet.

11.10-11.20 Bensträckare

11.20-12.30
Nå alla elever i matematikklassrummet genom en inkluderande undervisning

  • vad betyder särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur kan vi möta elever som är i SUM?
  • processer för deltagande i matematikundervisningen, hur vill elever ha sin matematikundervisning för att optimera lärandet?
  • viktiga aspekter för att utveckla en inkluderande undervisning för alla elever
  • samverkan för att utveckla bra matematikundervisning för alla elever
  • hur kan vi optimera användandet av kompetenser på skolan?

Helena Roos är lektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitet
i Växjö. I sin forskning fokuserar Helena på inkludering och
särskilda utbildningsbehov i matematik, både när det gäller
elever i svårigheter och elever med stor access till matematik. I
hennes forskning fokuserar Helena även på frågan om hur man
kan jobba konkret med tidigare insatser.

12.30 Konferensen avslutas

12.30-13.30 Gemensam lunch för deltagare på fördjupningseftermiddag

13.30-16.30 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag ”Kooperativt lärande och inkluderande lärprocesser”
Under eftermiddagen bryter vi för eftermiddagskaffe
ca kl 14.45


Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag den 4 september, kl 13.30-16.30

Kooperativt lärande och inkluderande lärprocesser – elevaktiva arbetssätt som främjar lärandet vid matematiksvårigheter

Hur skapas differentierad, inkluderande och utmanande matematikundervisning? Under eftermiddagen får du prova
på kooperativa lektionsmoment och hur läraren kan leda undervisningen. Vi kommer prova undervisning där olikheter
mellan elever kommer berika elevernas matematiska resonemang och förståelse. Hur kan elevers matematiksvårigheter
bli en fördel för dig och för eleverna? Vi diskuterar hur samarbete kan stärka individen och gruppen. Vi samtalar om hur
matematisk utveckling kan bli ett gemensamt projekt där elever blir varandras lärresurser.

Under eftermiddagen bearbetas frågeställningar som:

  • vad är kooperativt lärande och hur kan metoden bidra till att främja lärande och bidra till en mer meningsfull undervisning
    för eleven?
  • hur utformar du en undervisning utifrån idén om kooperativt lärande – hur skapar du strukturer i klassrummet som ökar
    elevernas interaktion och dialog med varandra?
  • hur skapa grupper där alla lär sig matematik utifrån sina förutsättningar – vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas?
  • hur bidrar kooperativt lärande till att alla elever aktiveras mer i klassrummet och ges större utrymme att komma till tals?
  • framgångsrika exempel på hur man får en sammanhållen undervisning i ett klassrum med elever med olika kunskapsnivåer
  • hur utvärderar, mäter och följer du upp effekterna av ett kooperativt lärande?

Under eftermiddagen bryter vi för eftermiddagskaffe ca kl 14.45

Under ledning av:
Niclas Fohlin, matematik- och speciallärare. Niclas arbetar som pedagogisk utvecklingsledare och är författare till flera
böcker inom praktisk pedagogik och kooperativt lärande.

Broschyr

Ladda ner fullständigt program härBroschyr och program till konferensen Matematiksvårigheter hos Kompetento

 

Anmälan