NYTT TILLFÄLLE! Psykisk hälsa i skolan2019-01-14T19:46:18+00:00

Project Description

Psykisk hälsa i skolan

13-14 mars 2019 – Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm

Förebyggande, hälsofrämjande och stärkande insatser för lärande och hälsa

  • Senaste forskningen kring barn och ungas psykiska ohälsa – vilka är orsakerna till att allt fler känner ångest, depression, press/stress och en känsla av att inte räcka till?
  • Skolans uppdrag för att stärka den psykiska hälsan och ge elever det stöd som de har rätt till – vad kan vi göra som har effekt?
  • Läroplanen, kunskapskrav och elevers psykiska hälsa – strukturer som hjälper och bättre möter elever som har svårt att nå målen
  • Elever som upplever skolrelaterad ångest – bemötande och insatser som förebygger och bryter ångestsituationer
  • Relationell kompetens och effektfulla samtal som berör psykiskt mående och ger eleverna verktyg att hantera livet och tackla motgångar
  • Hur utveckla förebyggande och hälsofrämjande strukturer i klassrummet som gynnar lärandet?
  • Hjärnans utveckling och hur elevers livsstil påverkar psykisk hälsa och inlärning
  • Praktisk samverkan där elevhälsans arbete och det pedagogiska arbetet förstärker varandra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

Missa inte!

Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag den 14 mars

Fysiskaktivitet som stärker den psykiska hälsan och elevens kunskapsinhämtning”   senaste forskningen och implementering i verksamheten.

Under ledning av Martin Lossman, lärare i idrott & hälsa samt ledarskap, får du del av den senaste forskningen om aktiva klassrum, hälsofrämjande skolutveckling och psykisk ohälsa utifrån bl a inspiration och resultat vid Naperville Senior High School utanför Chicago, USA.

Datum och pris

Konferens och fördjupning den 15-16 oktober 2018

Konferens: 6995 kr
Före 31 januari : 5995 kr

Fördjupning: 2495 kr

Konferens + fördjupning: 9490 kr
Före 28 februari: 7990 kr
Före 31 januari: 6990 kr

Konferensanläggning

Stockholm, Citykonferensen Ingenjörshuset

Malmskillnadsgatan 46 111 84 Stockholm

Talare och program

Martin Forster
legitimerad psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga inom socialtjänst och egen verksamhet. Han arbetar för närvarande med forskning och undervisning på Karolinska Institutet. Forskningen handlar om hur föräldrar och pedagoger kan bidra till att främja välmående hos barn och ungdomar.

Annelie Westlund
rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscentrum för tal och språk.

Åke Pålshammar
senioruniversitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet. Hans doktorsavhandling handlade om relationen hjärna och beteende för barn med bristande uthållighet (”grit”). Åke föreläser och skriver ofta populärt och humoristiskt om hälsa, stress, och mentala störningar. Ofta med ett utvecklingsperspektiv och för ex Utbildningsradion, Hjärnfonden och mängder av organisationer.

Annika Nilsson och Lena Winqvist
högstadielärare på Malmaskolan i Kolsva, Köpings kommun. I takt med att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i skolan idag behöver vi se över vår elevvård och vårt elevhälsoarbete. Vi måste skapa förutsättningar för alla elever att kunna lyckas i skolan, även när det är som tuffast. På Malmaskolan arbetar all personal som ett team med ett gemensamt mål, att alla elever genom rätt stöd och rätt anpassningar ska ges möjligheter att klara grundskolan.

Emelie Widman
fil.högstadielärare på Malmaskolan i Kolsva, Köpings kommun. I takt med att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i skolan idag behöver vi se över vår elevvård och vårt elevhälsoarbete. Vi måste skapa förutsättningar för alla elever att kunna lyckas i skolan, även när det är som tuffast. På Malmaskolan arbetar all personal som ett team med ett gemensamt mål, att alla elever genom rätt stöd och rätt anpassningar ska ges möjligheter att klara grundskolan.

Malin Gren Landell
legitimerad psykolog, psykoterapeut och med. dr. Hon har lett en statlig utredning om skolfrånvaro och skrivit böcker för skolan om att förebygga skolfrånvaro och psykisk ohälsa. Hon är involverad i internationellt närvarofrämjande arbete. Malin har länge arbetat inom barnpsykiatrin och har mött barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras föräldrar.

Elinor Kennerö Tonner
skolledare i Huddinge kommun och har sin bakgrund som grundskollärare, lärarfortbildare och handledare i förhållningssätt. Hon brinner för elever med behov av det lilla extra och arbetar aktivt med att skapa strukturer kring hur man kan planera och strukturera lärande, miljö och förhållningssätt, för att skapa en skola som är tillgänglig och likvärdig för ALLA elever. Hon föreläser över hela Sverige om värdegrund, förhållningssätt och om hur man kan skapa en skola där man planerar för elever i behov av det lilla extra först – och hur det bidrar till trygghet och tillgänglighet för alla elever, oavsett förutsättningar.

Rosaria Galanti
professor vid Karolinska Institutet, Kupolstudien


Konferensprogram dag 1, den 13 mars

08.30-09.15 Registrering

09.15-09.20 Välkommen till konferensen

09.20-10.15 Skolans hälsofrämjande insatser kring psykisk hälsa bland unga: hur ser evidensen ut? Ett axplock från vetenskapliga studier.

  • Vad säger forskningen om läroplanens och kunskapskravens bidragande faktorer till att vi ser ökad psykisk ohälsa i skolan?
  • Strategier inom skolans uppdrag för att stärka den psykiska hälsan och ge elever stöd – vad kan vi göra som har effekt?

10.15-10.35 Förmiddagskaffe

10.35-11.30 YAM – en hälsofrämjande och preventiv insats med syftet att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos skolelever.

Youth Aware of Mental health (YAM) är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Programmet har visat sig vara effektivt i att reducera självmordsförsök och depression en studie bland drygt 11 000 skolelever i tio EU-länder. YAMs siktar åt att främja utvecklingen av problemlösande förmåga, förståelse om egna eller andras känslor och stressreaktioner, relationer och empati. Eleverna får, igenom rollspel och annan information, stärka psykiskt hälsofrämjande livsstilar, hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar.

11.30-12.30 Läroplanen, kunskapskrav och elevers psykiska hälsa – hur ska vi göra med de elever som inte klarar kunskapskraven?

Vi vet att det är många elever som inte klarar kunskapskraven i läroplanen. Skolans uppgift är att anpassa lärmiljön för att möta alla elevers behov men vi vet att det inte alltid räcker till.

  • Hur ska vi arbeta för att alla elever får en meningsfull och motiverande skola?
  • Hur går vi vidare och hur ska vi förhålla oss till de elever som inte klarar att nå kunskapskraven?

12.30-13.30 Lunch

13.30-14.40 Hjärnans utveckling och hur elevers livsstil påverkar psykisk hälsa och inlärning.

Flera av hjärnans viktiga funktioner berörs, bland annat minne, koncentration, känslosystem och hur olikheter mellan barn ifråga om hjärnans mognad bör beaktas för att få hälsoaspekterna belysta ur flera perspektiv! Och därmed öka möjligheterna att förebygga psykisk ohälsa.

  • Senaste forskningen – hur påverkar elevers vanor kring sömn, stress, kost, sociala medier, fysik aktivitet välmående och möjlighet till inlärning?
  • Hur medvetandegöra och praktiskt arbeta med hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor i skolan?
  • Förhållningssätt och insatser som ger en balans mellan psykisk hälsa och prestation i skolan.
  • Sociala medier, mobiler, dataspel, internet m.m. – vilken påverkan har det på elevers koncentration, välmående och möjlighet att prestera i skolan?

14.40-15.00 Eftermiddagskaffe

15.00-16.15 Hjärnfokus i skolan.

En klassrumsmiljö och undervisning som stöttar eleverna.

Att undervisa utifrån hjärnans förutsättningar låter stort. Men storheten ligger i de små justeringarna av didaktiken. Oavsett förkunskaper och kognitiva förmågor – skapar hjärnfokus i skolan undervisning med goda förutsättningar för lärande. Det handlar också om hur man kan synliggöra lärande för eleverna, så att de kan ta större kontroll över sitt eget lärande. Att lära sig att lära är en livslång investering.

  • Hjärnans plasticitet och formbarhet. – Vad innebär det att hjärnan är plastisk och formbar och hur påverkar hjärnans formbarhet synen på lärande?
  • Strategier till ett bättre minne. – Hur kan man effektivisera hållbara långtidsminnen? Utifrån modellen AGES – ges konkreta undervisningsstrategier hur pedagoger kan underlätta lärandet i undervisningen.
  • Brain breaks som stärker lärandet. – Vår beprövade erfarenhet säger oss att man bör byta moment under en lektion för att hålla elevernas uppmärksamhet. Neurovetenskapen säger samma sak. Lär dig om rörelsens effekter på koncentration, vakenhetsgrad, kreativitet och minnet och hur du enkelt kan infoga rörelse i klassrummet. Få med dig flera olika brain breaks till ditt klassrum.

16.15-16.25 Bensträckare

16.25-17.35 Praktisk samverkan där elevhälsans arbete och det pedagogiska arbetet stärker varandra.

Kartläggning och systematiskt arbetssätt kring elever med psykisk ohälsa. 

  • Hur upptäcker man risksignaler på psykisk ohälsa innan man kommer till ett låst läge:
    • Sårbarhetsfaktorerna
    • De tidiga signalerna
    • Riskbeteenden
  • Framgångsfaktorer och verktyg där elevhälsans professioner och pedagoger arbetar tillsammans istället för i parallella spår.
  • Hur skapar man en fungerande kommunikationsplattform mellan elevhälsoteam, lärare, föräldrar och elever där alla berörda stöttar varandra och bidrar till de bästa förutsättningarna för att stärka eleven?
  • Så blir elevhälsans professioner mer klassrumsnära – hur genomförs det i praktiken för att fånga upp svårigheter innan de hinner eskalera?

Elevhälsa i klassrummet – förebyggande och hälsofrämjande strukturer i klassrummet som stärker lärandet.

  • Hur kan elevhälsan stötta och få en tydligare roll i det klassrumsnära och förebyggande arbetet?
  • Fokus bedömning och kunskapskrav – hur anpassas undervisningen för att elever som lider av psykisk ohälsa ska kunna nå längre i lärandet?
  • Vad krävs av undervisningen och klassrumsmiljön för stötta eleverna:
    • Ledarskapet 
    • Förhållningssättet
    • Studiehänsyn för möjlighet till återhämtning
    • Tillgängliga och anpassade lärmiljöer
    • Bedömning och återkoppling

17.45 Konferensens första dag avslutas

Konferensprogram dag 2, den 14 mars

08.00 Morgonkaffe

08.15-09.35 Elever som upplever skolrelaterad ångest – bemötande och strukturer som förebygger och bryter ångestsituationer.

Motivation och förhållningssätt för högpresterande elever så att de orkar och inte slås ut på vägen.

  • Arbeta förebyggande innan kravsituationer leder till stress, ångest, depression – hur kan skolan bli mer balanserad och skapa hälsofrämjande miljöer i det klassrumsnära arbetet?
  • Hur se tecken på stressrelaterad psykisk ohälsa och bryta ångestsituationer?
  • Elevcoachning – hur kan pedagoger stödja högpresterande elever som sätter orimligt höga krav på sig själva?
  • Hur ger vi eleverna strategier och verktyg att själv hantera och möta sin ångest?

09.35-09.50 Förmiddagskaffe

09.50-11.10 Hur förebygga problematisk skolfrånvaro – systematiskt arbete för att främja skolnärvaro och förhindra långvarig frånvaro.

  • Hur tidigare upptäcka problematisk skolfrånvaro – vilka är sårbarhetsfaktorerna, de tidiga signalerna och riskbeteenden att vara uppmärksam på?
  • Hur kan vi förebygga och ta sårbarhetsfaktorerna på allvar – ta ett helhetsgrepp genom att sätta upp program för hela skolan – med början i de tidiga åren.
  • Bemötande och handlingsplaner för att få tillbaka hemmasittare – hur identifiera vilka anpassningar som krävs i lärmiljön och vad skolan kan erbjuda för att få tillbaka hemmasittare?
  • Hur säkra ansvarsfördelningen kring skolfrånvaro så att eleven får det stöd som de har rätt till – är det ett EHT ärende eller pedagogiska insats som krävs?
  • Hur organisera för en central samordning och stöd kring problematisk skolfrånvaro med kontakt och samverkan med både barn och föräldrar?
  • Hur få igång goda och fruktsamma samarbetsformer mellan socialtjänst, BUP, habiliteringen och skolan?

11.10-11.15 Bensträckare

11.15-12.40 Inkludering för hälsofrämjande och förebyggande skolutveckling som genomsyrar hela skoldagen.

Så blir elevhälsoarbetet integrerat i det systematiska utvecklingsarbetet och blir en central del/nav och resurs på skolan.

  • Vad kan verksamheten göra för att förbättra möjligheterna till elevers psykiska välmående och möjligheterna att nå kunskapsmålen.
  • Hur praktiskt implementera inkluderande rutiner, förhållningssätt och hälsofrämjande kultur i hela skoldagen som stärker trygghet och elevernas kontroll över sin skoldag.
  • Hur skapa strukturer och arbetssätt där lärare och arbetslag ser eleven i ett helhetsperspektiv, inte bara ”min lektion”.
  • Hur systematiskt arbeta främjande och förebyggande på gruppnivå/organisationsnivå.

12.40 Konferensen avslutas

12.40-13.30 Lunch för deltagare till eftermiddagens fördjupning

13.30-16.30 Fördjupningseftermiddag

Fysisk aktivitet som stärker den psykiska hälsan och elevens kunskapsinhämtning.

Avbrott för eftermiddagskaffe ca 14.45

Broschyr

Ladda ner fullständigt program här

Anmälan

Bokningsvillkor